- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtiofjärde årgången. 1908 /
367

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om rötter, potenser och logaritmer. 377

tagas,»1) och det har gått så långt, att en del lärare söka
räkna ut, hvilken ny detalj nästa omgång’student problem
skall upptaga. Måtte nu icke det ofvan anförda exemplet,
framkalladt måhända af tendenserna: i ofvan anförda
arbete i trigonometri att i skolkursen införa det imaginära
fullständigare än förut, leda till bortslösande af en dyrbar
tid på en mera ingående behandling af rötter och potenser
samt hvad därmed synes oåt skilj akt ligen förenadt:
expo-nential- och logaritmeekvationer!

Såsom lektor Wahlgren i ofvan anförda uppsats
omtalar, är det i franska kursplanen af 19022) förbjudet att
upptaga imaginära tal t. o. m. för Classe de Mathématique.
Här må tilläggas att i nämnda undervisningsplan intet
nämnes om rötter och potenser, utan det angifves, att
logaritmerna må införas på det sätt, att de reella talen
betraktas som termer i en geometrisk serie, hvars kvot ligger
nära 1. »Man antage utan bevis tillvaron af ett
logaritmesystem, i hvilket logaritmen för 10 är lika med 1.» Det
är tydligt, att man genom nämnda föreskrift vill komma
från de vanskligheter, hvilka, såsom jag ofvan antydt,
vidlåda det hos oss och i Tyskland gängse
framställningssättet. I Frankrike väljer man således ett förfarande, soiii
har historisk häfd, och som därför bör äfven hos oss väcka
genklang hos dem, hvilka hylla den grundsatsen, »att det
framställningssätt, som utgår från den gestaltning de
matematiska begreppen fått vid sin uppkomst, är det
naturligaste, och därför det lättfattligaste»,3) en sats, mot
hvilken dock i vissa fall befogade invändningar kunna
göras.4) Hvilken ståndpunkt man än intager i denna fråga,
bör i alla händelser den lärare, som det önskar, få full
frihet att införa lärjungarna i logaritmerna på ofvan
antydda »historiska» sätt. Student uppgif terna borde med
hänsyn till rötter, potensen-och logaritmer affattas så, att de
ej tvingade någon att gå i de gamla hjulspåren. Först
om uttrycklig tillåtelse erhålles att följa nedan närmare
angifna" lärogång, kunna vi vänta oss att icke behöfva för-

1) Wahlgren, 1. c. sid. 65.

2) Plan d’étndes et programmes d’enseignement &c, Paris,
Del-alain frères 1902.

8) Rydberg i Pedagogisk Tidskrift 1907 sid. 368.

4) Jfr beträffande det här föreliggande fallet Güntheas, Geschichte
der Matematik, Leipzig, Göschen 1908, sid. 362.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1908/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free