Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
564
OLOF SÖDERQVIST.
föräldrarne farhåga för att hon skulle blifva en »lärd
i stubb», hvilket stred mot den tidens »goda ton». Förbud
mot läsning hjälpte dock föga, i smyg skaffade lion sig
medel att tillfredsställa sin läslust. Af sin döende fader
öfvertalades hon att vid sexton års ålder trolofva sig med
mekanikern Joh. Tideman, som dock efter tre års
förlofning afled. Kort därefter blef hon bekant med en
prestman, Jakob Fabricius, själf en förtjänstfull skriftställare.
De förälskade sig i hvarandra, men genom en släktings
motstånd uppsköts giftermålet i fyra år. Ändtligen
firades bröllopet 1741.» etc.
Om Thorilds ungdom får man följande viktiga
upplysningar: »T. T. var född i Svarteborg i Bohus län, son
till en länsman. Han hette egentligen Thorén och antog
först 1785 det namn, som han sedan gjort ryktbart.
Genom välvilliga människors hjälp sattes han i tillfälle att
studera, först vid Göteborgs gymnasium, sedan vid Lunds
akademi, där han bland andra kom i beröring med sin
landsman Lidner. Vid 22 års ålder flyttade han, med
djärfva framtidsplaner, till Stockholm.»
Den dag då de respektive förf. efter vederbörlig
läsning och efter gifven lexa höras upp, kan man ju, om
man har lust, låta lärjungarne redogöra för dylika
lefnads-data — de göra det då så gärna, att jag många gånger
tycker det är synd att gå förbi det, hvilket jag numera
oftast gör! Men fråga efter någon månad på alla dessa
uppgifter angående de olika författarne! Fråga, när läsåret
är slut! Och fråga i studentexamen! Såvidt jag kan se
och döma, är detta lönlöst och meningslöst. Dess bättre
blir det också tydligen andra uppgifter, som af censorerna
lämnas vid examen, det blir andra frågor, som då ges, och
som man vill ha besvarade, men som icke alltid så lätt
kunna besvaras med den använda läroboken, om icke
litteraturstudiet varit omfattande och åtföljts af ingående
analys och kritik.
I stället för alla dessa^ biografiska detaljer, på hvilka
läroboken är så rik, borde den i större utsträckning lämna
ledning vid litteraturläsningen, för bedömandet af de
litterära produkterna från olika synpunkter. Hvar finnas t.ex.
de fasta hållpunkterna för ett gifvande studium af dra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
