Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - J. Reinius. Om disciplinen vid våra läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om disciplinen vid våra läroverk 61
väl ligger till grund för nuvarande bestämmelser. Där
yttrade då en så human och »modern» pedagog som rektor
S. almqvist, instämmande med inledaren, att »om än
utvisning från lärorummet är ett missbrukadt straff, så är det
dock under många förhållanden ett verkligt godt». Häri kunna
vi nog instämma. Ty om utvisning äger rum någon enstaka
gång och på lagom lång stund, t. ex. en fem, tio minuter1
(och naturligtvis av endast en åt gången), så bör denna
åtgärd kunna verka lugnande på klassen) och på fridstöraren
som en obehaglig och skamlig avkylning. Naturligtvis bör
han sysselsättas dess intensivare, sedan han åter inkallats, så
att inte för förhärdade individer utvisningen kan få karaktären
av behaglig befrielse från arbetet.2
Som »annan af rektor godkänd art af bestraffning»
nämner emellertid stadgan också kroppslig aga, dock bara
för klasserna i — 5 »efter af rektor i hvarje särskildt fall gifven
bestämmelse.»
Kroppsaga var som bekant i forna tider universalmedlet
för disciplinens upprätthållande. Men denna strykdisciplin
önska vi naturligtvis inte tillbaka med dess ständiga
hand-plaggor och mer högtidliga stutar en gång i veckan. Från
Västerås för 100 år sedan har ju bottiger, i sin
självbiografi givit en klassisk skildring härav (för att inte nu tala om
äldre skildringar som Sam. Ödmans från Växjö på
1780-talet). »Varje klass», heter det, »hade sitt eget ris,
rektorsklassen (d. v. s. högsta klassen i den egentliga skolan3) två.
Dessa sex ris utväxlades med nya varje måndags och
torsdags morgon. De gamla voro då alltid till en dryg del
sönderslagna.» Det egentliga riset användes »till dagligt bruk,
d. v. s. handplagg; klumpsidan åter var ämnad åt
utomordentliga fall, d. v. s. stut». »Redan i första ögonblicken efter
1 Ursprungligen (i 1820 års stadga) användes utvisning endast på
gymnasiet och avsåg uttryckligen hela lärotimmen.
2 Jfr det väl avvägda omdömet av Ad. Matthias i »Baumeisters
Handbuch» I: 2, 154.
3 I gymnasiet förekom icke kroppsaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
