Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Elna Bengtsson. Några ord om reproduktionsövningar i läroverkens nedersta klasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reproduktionsövningar i nedersta klasserna 7 i
nedersta klasser med början redan i första. Härvid bör
noggrann hänsyn av läraren tagas till lärjungarnas
utvecklingsgrad. Såsom det första steget föreslås muntligt återgivande
av en enkel berättelse.
Tio- à tolvåringar kräva handling. Även den blivande
drömmaren handlar nog i sina fantasier. En berättelse, där
händelserna följa slag i slag, torde därför ägna sig bäst för
reproduktion. I våra sagor ha vi stoff, som uppfyller denna
fordran och dessutom har en del andra förtjänster. Sagan
saknar nästan personskildring. Få vi veta något om
personerna, sker det genom det sätt, på vilket de handla.
Vidare har sagan liten eller ingen naturbeskrivning, för vilken
känslan hos barnet ej ännu vaknat. Det är i synnerhet för
den muntliga reproduktionen, som jag inbillar mig sagan vara
av synnerligt stort värde. För skriftlig reproduktion äro
sagorna i regel för långa, och därför torde härtill småberättelser
och anekdoter med raskt flytande handling bättre lämpa sig.
Från ämnesvalet övergår jag till ämnesbehandlingen.
Nästan alltid äro barnen i våra skolor placerade så, att de
vända ansiktet mot läraren men sällan mot kamraterna.
Frågor och svar anta därför i viss mån karaktären av
privatsamtal mellan läraren och respektive elever. I dagliga livet
tvingas emellertid människan ej sällan att stå ansikte mot
ansikte med flera personer på en gång, och det torde vara
en av skolan ofta förbisedd plikt att vänja eleverna vid ett
lugnt, frimodigt uppträdande inför klassen, så att de, när de
komma ut i livet och ställas inför uppgiften att som
samhällsmedborgare inför ett större auditorium hävda sin ståndpunkt,
ej till följd av bristande träning och ovana vid att se folk i
Ögonen antingen förivra sig eller stå försagda, oförmögna att
komma fram med vad de önska. Det torde därför vara av
vikt, att eleven vänjes att vid muntlig reproduktion stå vid
katedern, vänd åt klassen, så att det inte finns någon utväg
att undkomma alla de granskande blickarna. Det blir
prövande nog för mången liten blyg stackare men en hälsosam
läxa för livet. Detta om en liten praktisk åtgärd vid den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
