Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hilding Celander. Litteraturstudiet på gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litteraturstudiet pa gymnasiet
IOI
En sak av den allra största vikt är naturligtvis också
litteraturvalet. Vilka alster som böra utväljas för skolans
litteraturstudium, beror ju på vad man anser vara
huvuduppgiften för detta studium. Om den rent personligt bildande
uppgiften, som sammanhänger med litteraturverkets egenskap att
vara ett konstverk och som sådant ett uttryck för svenskt
tanke-och känsloliv, om den uppgiften, som ligger i litteraturverkets
egenskap att vara ett konstverk och som ger uttryck för svenskt
tanke- och känsloliv, om den uppgiften sättes främst, så böra
om inte uteslutande, så åtminstone i första hand, sådana
litteraturalster tagas med, vilkas bekantskap för lärjungen verkligen
kan bli en andlig upplevelse, som gör hans livssyn klarare och
rikare. Håller man detta i stadigt ögonsikte, så tror jag, att
därmed allt annat faller oss till. Litteraturläsningen skall ju
också ge en bild av Sveriges andliga historia, s. a. s. Men en
levande uppfattning av en viss tids andliga egenart vinnes
säkerligen bäst just genom studiet av de yppersta diktverken,
där tidens liv ännu lever kvar, i åskådlig verklighet. Och även
det stilbildande syftet med litteraturläsningen tillgodoses säkrast,
om man håller sig till de konstnärligt fullödigaste diktverken —
det säger ju sig självt.
I huvudsak peka alltså de skilda uppgifter, som man kan
tilldela skolans litteraturstudium, åt samma håll beträffande
urvalet av läsestoff. Men det finns nog ändå möjligheter till
konflikt mellan de olika intressena. Och för min ringa del kan
jag inte finna annat, än att den kulturhistoriska synpunkten
fått ett allt för bestämmande inflytande både vid de officiella
bestämmelserna i fråga om kursplan och litteraturval och i
skolornas praktik. —Den litteratur, som har det största personliga
bildningsvärdet för vår tids ungdom — såväl genom sin egen
rikedom som därigenom, att den till tankeinnehåll och
framställningssätt ligger oss närmare och alltså lättare kan meddela
oss sina skatter — det är ju utan all fråga 1800-talets, alltifrån
den stora andliga nyskapningstiden vid århundradets ingång
till och med 80- och 90-talets moderna genombrott. Men denna
litteratur har ingalunda det utrymme i gymnasiets litteratur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
