Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hilding Celander. Litteraturstudiet på gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litteraturstudiet pa gymnasiet ioi
IOI
kande sinnen. — Så länge vi inte ha utsikt att få en betydligt
utsträckt tid till förfogande för modersmålet på
gymnasialstadiet, kan denna första och oeftergivliga huvuduppgift för
litteraturstudiet endast nås genom en stark och målmedveten
koncentrering av arbetet i den riktningen. Vi få avstå från alla
anspråk på litteraturhistorisk fullständighet. En mängd
författare, som i och för sig kunna vara intressanta nog, måste
obarmhärtigt strykas från litteraturschemat. Vitalis, Nicander,
K. F. Dahlgren, Beskow, Bottiger, B. E. Malmström o. s. v.
få offras, för att vi i stället må kunna ge en något så när levande
och fyllig bild av de ledande, de stora andarne. Och ännu
nödvändigare blir en dylik begränsning i fråga om de äldre perioderna
i vår litteraturs historia, där litteraturalstrens bildningsvärde
ofta är av uteslutande historisk natur.1
Genom en sådan koncentrering bör man vinna tid och
tillfälle att låta lärjungarna göra verklig bekantskap inte bara med
de bärande diktverken i vår svenska litteratur, utan också med
dessas skapare, deras personligheter, i sitt beroende av tiden
och sin återverkan på den, och att låta dem skönja något av de
inre, oslitliga sambanden mellan liv och dikt. Först om män,
sådana som Geijer, Tegnér, Rydberg, äro välbekanta för
ungdomen, inte endast som namn, förbundna med de och de diktverken
och de och de data, utan som personligheter, i sin storhet och sin
begränsning, först då de ha fått möjlighet att fylla det värv
såsom nationens och ungdomens rätte fostrare, som tillhör dem
än i dag och som det är modersmålsundervisningens dyrbaraste
uppgift att förmedla.
I själva verket finns det nog möjlighet för ett sådant fylligare
studium av 1800-talets litteratur även inom ramen av den
nu gällande kursplanen, ehuru jag har det intrycket, att denna
möjlighet i allmänhet icke utnyttjats så, som sig borde. I
kursplanen för Ring I—III foreskrives nämligen också läsning av
»nyare svensk litteratur». Genom ett planmässigt urval av
denna litteratur skulle man ju mycket väl kunna läsa undan
1 En sådan begränsning är också anbefalld i de »metodiska
anvisningarna», punkt 5, men torde i praktiken vara långt ifrån förverkligande.
Pedagogisk Tidskrift 1913. Häft. 3. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
