Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - N. G. W. Lagerstedt. En svensk pedagogs studieresa år 1805
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
N. G. W. LAG ERSTE DT
jett därtill ordentligen inviterad, då han läste öfver sitt utkast
till föreläsningar i uppfostringsläran. Hans föreställningssätt var
redigt och populärt, hade lika litet någon öfverflödigt lärd —
snarare knappt tillräcklig — grundlighet, som något frånstötande i
anspråk. Detsamma gällde om hans förläsningar i dogmatiken.
Ock så hade han i Halle äfven ibland de studerande mindre
anseende såsom lärd och djupsinnig än såsom god och vältänkande
människa, en i flera förhållanden erfaren och rådig medborgare
och en man af nitisk verksamhet, vidsträckt förtroende och
inflytande och således oftast nyttig för dem, som sökte att med
goda förmåner befordras till enskilda läraresysslor och
understundom äfven till offentliga. Han ägde konungens synnerliga
nåd och var hans värd, då han besökte Halle.»
»Schleiermacher, hos hvilken jag både hospiterade och hade
haft några nöjsamma enskilda stunder, var emellan 30 och 40
år gammal, hade ett ojämförligen godt hufvud, djupa och
vidsträckta kunskaper. I sättet att utföra sina tankar var han
ganska lycklig.»
»Den berömde filologen och öfversättaren geheimerådét
Wolf hade en rätt kritisk näsa, var en femtio års man, munter
och artig i sitt bemötande, hade en dotter, som var skön och
utan anspråk, känd för ovanliga egenskaper och ovanliga
insikter.»
»Då vi resande främlingar besökte den hedersgubben
Eberhard, undfägnade han oss med en god filosofisk prælektion i
den äkta eklektiska tonen. Därefter frågade han, om den store
författaren i matematiken Megalander (Melanderhjelm) ännu
lef-de. Denne åldrige man hade fordom varit predikant i Potsdam
och blef då anklagad af sina åhörare därför, att han yttrat, det
Gud skulle vara Sokrates nådig, såvida Sokrates var en af
hjärtat dygdig man. Fredrik II gaf det utslag, att Sokrates skulle
vara salig och Eberhard predikant i Potsdam. En tid därefter
kallades han till filosofie professor i Halle.»
»De många förvända begrepp, tyskarna på den tiden gjorde
sig om vårt fädernesland, voro så beskaffade, att deras småvett
hade förtjänt att smältas ner i löje och förakt. Äfven hofr:
Schütz, känd såsom en af Tysklands äldste och bäste litteratörer,
framkom till prof. Kolmodin och mig med den frågan : Har
Sverige några, som skrifvit vers på svenska? Naturligtvis kunde vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
