Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och recensioner - Nils Höjer. Nya handböcker i allmän historia (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3i6 anmälningar och recensioner 3 i 7
3 i 7
bästa partier, vilka ock med hänsyn till innehållet äro ägnade
att särskilt tilltala ungdomen. Att proportionen mellan de olika
tidevarven eller århundradena blivit mycket ojämn, bör man
icke fästa synnerlig vikt vid, då den historiska läseboken ännu
mindre än läroboken bör utarbetas efter tumstock. Det tyckes
dock, som 1600- och 1700-talens historia före franska
revolutionen blivit väl styvmoderligt behandlad, och att Napoleon III:s
bedrövliga dekadensfigur upptager allt för stort utrymme i det
iç:e århundradets övermåttan knapphändiga historia. Det torde
ock hava varit för ungdomen långt mera instruktivt och även av
större intresse att få historien om det ny tyska rikets, uppväxt
fullföljd i stället för obegripliga jakthistorier från »den galne
Bismarcks» junkerliv. Ehuru det för skolorna varit bättre och
även torde hava lönat sig, att Svensén själv — låt vara med
långa ordagranna utdrag ur den större historien — utarbetat en
mera självständig läsebok för skolornas bruk, så måste vi vara
tacksamma för vad vi fått såsom ett icke oviktigt och delvis
utmärkt bidrag till vår pedagogisk-historiska litteratur.
Tredje bandet eller nya tiden av den Gleerupska historien
har icke mindre än sjutton författare. Av dem hava två skrivit
tre avhandlingar var med sammanlagt 102—137 sidor, fyra två
uppsatser var med ett femtiotal intill några och sjuttio sidor, de
övriga en uppsats var av mycket skiftande omfång, från
professor Stilles uppsats, i vilken han på 12 sidor skisserar sin
uppfattning av Karl XII, till d:r Johnsens avhandling om franska
revolutionen, som upptager 72 sidor. Liksom uppsatserna skifta
till omfånget, så göra de ock till sin art. Där finnas goda prov
på populär framställningskonst i förening med grundlig forskning,
där träffas ock fina essayer, som kunna vara mycket instruktiva
för herrar magistrar men alls icke passa för skolpojkar, grundliga
utredningar av invecklade frågor och slutligen jämnt, ordinärt
gods sådant som väl oftast bjudes i populärvetenskapliga
föreläsningar utan större anspråk. Till den förstnämnda gruppen
räknar jag exempelvis Schücks Elisabets tid, Stavenows
nordamerikanska frihetskriget och Lehmans bägge avhandlingar. Mot
de senare har jag intet annat att anmärka, än att det är något
tvivelaktigt, om Calvin »framkallat» Vilhelm av Oranien, och
säkert oriktigt att räkna den senare bland de män, »som ej lade
fingrarna emellan, när det gällde att måtta ett slag mot trons
fiender eller syndarna inom församlingen». Den lilla uppsatsen
om Voltaire och Rousseau är för den senares del strängt
koncentrerad på en sida av hans verksamhet, vilket är pedagogiskt
Pedagogisk Tidskrift 1913. Haß. 7. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
