Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Anmälningar och recensioner - O. Bensow. Nya testamentet i fullständig överensstämmelse med den av Bibelkommissionen utgivna normalupplagan 1912
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35°
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 3 i 7
Det gör ett vemodigt intryck att öfverblicka raden af
Bibel-kornmissionens proföfversättningar af Nya Testamentet. En med
förhållandena alldeles obekant person skulle kunna föranledas tro,
att öfversättningen vore gjord från ett relativt outforskadt språk
eller från en ytterligt fördärfvad text. Intetdera är ju fallet, men
olikheterna emellan dessa öfversättningar äro så stora, att de
knappast kunna förklaras på annat sätt, än att B. K. för hvarje ny
öfversättning har följt alldeles andra grundsatser än vid den
föregående.
Tydligt borde vara att vid hvarje öfversättning och alldeles
särskildt vid öfversättningar af en bibeltext trohetens grundsats
måste vara den första. På vårt språk skall originalet, så ledigt
sig göra låter, återgifvas så noggrant som möjligt utan
förklaringar och mer eller mindre tvifvelaktiga förbättringar i själfva
texten. Är ett uttryck i grundtexten tvetydigt eller mångtydigt,
är det bättre att i svenskan söka få fram alldeles motsvarande
tvetydighet, respektive mångtydighet, än att gifva uttrycket eller
meningen en form, som tillåter blott en uppfattning, hvilken
möjligen icke är den riktiga. Öfversättning är en sak, förklaring
en annan. Omöjliggör öfversättningen en förklaring, som
originalet tillåter, så är denna öfversättning dålig.
Är trohetens grundsats den första och högsta principen, så
synes mig i föreliggande fall i andra rummet ytterligare tvenne
grundsatser böra följas, nämligen i) att icke onödigtvis afvika
från de äldsta översättningarna, som äro gjorda på en tid, då
grekiskan ännu var ett lefvande språk och traditionen var vida
säkrare än på senare tid, samt 2) att icke, särskildt på viktigare
ställen, onödigtvis afvika från den öfversättning, som hos oss
vunnit burskap och blifvit tusentals bibelläsare kär.
Dessa grundsatser synas mig — ehuru ju en del
reservationer måste göras — 1883 års proföfversättning bäst hafva
iakttagit. I denna lämnar emellertid språkets ledighet onekligen
åtskilligt öfrigt att önska, och i nämnda afseende bör det
rättvis-ligen medgifvas, att de senare öfversättningarna — ehuru äfven
här åtskilliga reservationer måste göras — hafva inlagt en icke
ringa förtjänst.
Det sorgliga är emellertid, att ledigheten så ofta har vunnits
på trohetens bekostnad, och detta är ett lika stort fel, som om en
fotograf har presterat en vacker och i flera hänseenden tilltalande
bild men på porträttlikhetens bekostnad. Jag menar m. a. o.,
att nu föreliggande proföfversättning i många fall snarare har
karaktären af en mer eller mindre ledig och lyckad parafrasering
än af en filologiskt noggrann och trogen öfversättning. Äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
