Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Edvard Göransson. Om sjukligheten bland lärarinnor vid enskilda flick- och samskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
edvard göransson
och finner, att för sådana sjukdomar är sjukligheten bland
folkskolans lärarinnor mer än dubbelt så stor som bland lärarne,
om man betraktar riket i sin helhet, men att i Stockholm
är folkskollärarinnornas sjuklighet mer än 3 gånger så stor
som lärarnes. Under 4 års tid hafva inemot 30 % af
folkskollärarinnorna i Stockholm varit sjuka en månad eller
där-utöfver, ett tal, som enligt min mening att döma af
erfarenheten från andra håll skulle fördubblas, om hänsyn också
tagits till sjukdomar af kortare duration.
Det är svårt att af d:r Stéenhoffs siffror bilda sig en
föreställning om hur sjukligheten ställer sig inom den kår,
som han undersökt, i jämförelse med den sjuklighet, för
hvilken jag nyss redogjort. Dock synes det mig, som om
folkskollärarnes sjuklighet vore mindre än den engelska, under
det att åter folkskollärarinnornas öfverstiger lärarinnornas vid
de högre läroanstalterna.
Gäller det i allmänhet, att dödligheten utöfvar stort
inflytande på kostnaderna vid sjukförsäkring, så är det också
tydligt, att, då det är fråga om att sjukersättning skall utgå till
medlem af en viss kår, endast så länge han tillhör kåren,
af-gången är af stor betydelse. Jag har därför också gjort en
undersökning öfver afgången bland lärarinnorna.
Det är redan i det föregående nämndt, att lärarinnor,
som afgått på grund af sjuklighet, men med rätt att
återkomma efter tillfrisknandet, här antagits vara sjuka, tills de
återinträdt i tjänstgöring eller aflidit. I de fall, då dylikt
förbehåll ej nämnes, är antaget, att den, som begärt ledighet
på grund af sjukdom, varit sjuk den följande terminen.
Därefter har lärarinnan betraktats som afgången.
Diagrammen i fig. 2 åskådliggöra afgången bland
lärarinnor pro mille samt promilledödligheten bland kvinnor i
hela riket årtiondet 1901 —1910, publicerad i dödlighets- och
lifslängdstabeller för åren 1816 — 1910 af Kungl. Statistiska
Centralbyrån. Af figuren framgår, att till fyllda 45 år är
afgången bland lärarinnorna större än den, som beror på död-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
