- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtionionde årgången. 1913 /
419

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - J. Mjöberg. Fackuppsatserna för gymnasiet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fackuppsatserna på gymnasiet 419

säkerligen hänt på många håll, att ordet individ, böjt som
neutrum i biologiska uppsatser, blivit ändrat av
modersmåls-läraren till den normala böjningen, därför att han icke känt
denna fackspråkets egenhet. — Vad gör sedan fackläraren
med »innehållet»? Han fäster sig huvudsakligen vid
uppgifternas riktighet eller oriktighet, och är han särskilt intresserad
av sitt uppdrag, tillser han, om ämnet är någorlunda
fullständigt behandlat samt om planen är lämplig. En nitisk
facklärare tar även vid tillfälle fatt på författaren och meddelar
honom sina anmärkningar.

Men att döma av de nyss berörda meningsutbytena är
det sällsynt om icke obrukligt, att fackläraren inför klassen
genomgår ämnet, utreder dess innebörd, hur det lämpligen
bör begränsas, hur stoffet bäst ordnas o. s. v. Det är
modersmålsläraren som i klassen genomgår även
fackuppsatserna, och bland hans åhörare sitter det t. o. m. lärjungar,
som valt bort facket och alldeles sakna intresse för ämnet.
Är nu denne lärare oförmögen att mönstra annat än »det
språkliga», bli de sidor av granskningen, som pä det högre
gymnasiestadiet äro de viktigaste, alldeles försummade.

En olägenhet med denna metod, som kan vålla
modersmålsläraren ganska stort bryderi, är svårigheten att bedöma
uppsatserna inom olika fack efter en gemensam norm. Han
märker snart, ått den ene fackläraren har en helt annan
måttstock för sina fordringar än den andre, den ene ger snäva
vitsord, den andre milda. Att finna en rättvis medelväg,
varefter man kan jämka på facklärarens helhetsomdöme, är svårt,
då man icke själv sitter inne med förutsättningar för att
allsidigt överblicka uppsatsernas förtjänster och fel.

Och hur går det på de stadier och i de fall, då
uppsatserna böra förberedas? Givetvis kan icke handledningen i
ämnets behandling meddelas av någon annati än fackläraren.
Men ingenting tyder på att man på de håll, där det nu
berörda sättet att granska uppsatserna tillgripits, genomfört det
i dessa konsekvenser.

Man ser, att modersmålslärarens roll vid detta tillväga-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:47:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1913/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free