Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - J. F. Nordwall. Zoologiundervisningen i våra läroverk. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
448 j. f. nordwall
sidan torde vissa delar av hälsoläran lämpligen kunna upptas
redan i första klassen. Endast sjätte klassens jämförelsevis
sena inträdande i vår skolorganisation kan förklara, att dess
zoologiska kurs ännu ej fått sin självständiga plats i läroboken.
❖ *
Det väsentligaste i gymnasiets zoologiundervisning synes,
såsom ock den gällande kursplanen föreskriver, böra utgöras,
förutom av människokroppens fysiologi, av djurens
»organo-grafi och embryologi samt i samband därmed de viktigaste
paläontologiska typerna», med något om ärftlighet och
variation samt en historisk framställning av härstamningsläran
såsom avslutning av hela biologikursen. Lektor Ekman’s
mot läroböckerna riktade anmärkning, att dessa hittills väl
ensidigt tillgodosett det anatomiska innehållet i zoologien och
försummat det ekologiska, torde emellertid ingalunda sakna
sitt berättigande. Icke de många arternas speciella ekologi
— denna tillkommer realskolans lärokurser att behandla —
men typernas och gruppernas allmänna ekologi borde
säkerligen vid gymnasieundervisningen mera beaktas för erhållande
av en fylligare och konkretare bild av djurlivet i dess
viktigaste organisationsformer. Den ekologiska synpunkten, från
vilken djurens förhållande till och anpassning för omgivningen
överblickas, bör helt visst lika väl som den fysiologiska
inrymmas i den organografiska framställningen.
I vad mån de av Ekman förordade djurgeografiska
kapitlen lämpligen kunna ingå i gymnasiezoologien, torde endast
en bearbetning av desamma i och för undervisningen kunna
avgöra; någon större plats synes emellertid icke böra tilldelas
dem. Själv uttalar också Ekman, att endast ett »litet»
kapitel skulle ägnas åt Sveriges fauna i närvarande och gången
tid; möjligen passade ett sådant kapitel lika bra för femte
klassen. Övriga djurgeografiska moment — allmänna
utbredningsområden och utbredningsfaktorer, plankton- och
djuphavs-faunan — torde icke heller kunna upptagas såsom särskilda
delar av kursen annat än i en mycket kortfattad form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
