Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Hjalmar Olson. Vad innebär programmet: »Folkskolan som bottenskola»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524 hjalmar olson
i den förutvarande andra klassen. Sedan motioner den
följande riksdagen om även den andra klassens indragning
av-slagits, utfärdade Kungl. Maj:t i överensstämmelse med
nyssnämnda riksdagsskrivelse kungörelsen av den 10 mars 1869.
I stället för ett tioårigt läroverk med inträdesåldern nio år
erhöllo vi således nu en nioårig lärokurs med inträdesåldern
höjd till tio år och i sammanhang härmed höjda
inträdesfordringar.
Emellertid yttrade sig från flera håll missnöje med den
nya anordningen. Redan kommittén av år 1870—72 yrkade
på återgång till den gamla ordningen bl. a. under den
motiveringen, att den höga inträdesåldern ofta hos föräldrar
framkallade en ävlan att genom privat undervisning skaffa sina
barn ett kunskapsmått, som vid den lagstadgade
inträdesåldern kunde bereda dem inträde i någon högre klass — en
strävan, som torde mången gång hava framkallat en
överansträngning, för vilken sedermera läroverken finge bära
skulden. 1875 års allmänna svenska läraremöte i Jönköping
uttalade sig enhälligt för att nio år vore den lämpligaste
minimiåldern för intagning i statens elementarläroverk. Dessa
yrkanden hade till följd, att genom läroverksstadgan av år
1878 inträdesåldern återfördes till vad den var före 1869,
samtidigt som inträdesfordringarna sänktes. Genom allt detta
hade man således åstadkommit, att i stället för
indragning-av första klassen, som man från början avsett, blev det en
indragning av läroverkets högsta klass, i stället för en
av-skärning vid grunden blev det en avskärning i toppen, en
åtgärd, som tydligtvis ödesdigert måste inverka på
kunskapsresultatet.
Emellertid återkom vid de följande riksdagarna (1880,
81 och 82) yrkandet om åstadkommande av samband mellan
läroverken och folkskolan men strandade på första kammarens
motstånd. Utom frågans sociala innebörd var det i synnerhet
åsikten, att folkskolan såsom sådan därigenom hade så mycket
att vinna, som åt bottenskoleidén skaffade många hängivna
anhängare. Så ansåg ett andra kammarutskott, att såsom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
