Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Hjalmar Olson. Vad innebär programmet: »Folkskolan som bottenskola»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»folkskolan som bottenskola»
5 i 5
klasskolor, skolor öppna endast för de förmögna och rika:
ett i sanning dråpligt exempel på hur »kärleken förblindar».
Men redan det följande året, då motionen återkommer,
söker man förgäves efter några attacker på de allmänna
läroverken. Tvärtom söka motionärerna i förutsättningen, att
läroverken lämnas i orubbat skick, ett stöd för lämpligheten
av inrättandet av mellanskolor, då det i motionen heter:
»Mot den av oss föreslagna inträdesåldern har egentligen
endast ett huvudskäl blivit andraget, nämligen att undervisningen
i främmande språk icke ens i sådana skolor skulle kunna anstå
till fyllda 12 år. Delta skäl kunde möjligen låtit höra sig, i fall
vi föreslagit, att inträdesåldern även vid de allmänna läroverken
nu skulle sättas vid nämnda höjd. Så länge det emellertid gives
rikliga tillfällen att börja läsa tyska vid 9 eller jo år, såväl vid
de fullständiga som de femklassiga läroverken, kunde det väl icke
skada att inom några skolor få pröva, vad man genom
användande av den moderna rent praktiska språkmetoden skulle kunna
uträtta med lärjungar, vilka under en fullständigt genomgången
folkskolekurs erhållit en solid underbyggnad i modersmålet och
andra svenska ämnen».
Ar 1896 återkom motionen för tredje gången, vilket gav
ett andra kammarens tillfälliga utskott anledning att taga
under omprövning frågan, om den allmänt medborgerliga
bildningsskolan borde förläggas till allmänna läroverket eller
anordnas som överbyggnad på folkskolan. I motsats till
motionärerna kom utskottet till den uppfattningen, att det ej
kunde vara annat än till skada för folkskolan att tynga den
med dylika av motionärerna föreslagna mellanskolor och att
därför meddelandet av allmänt medborgerlig bildning borde
bli en det allmänna läroverkets uppgift. Däremot ansåg
utskottet ej olämpligt, att dylika skolor upprättades på ett fåtal
platser, där särskilda förhållanden kunde göra sådant
behövligt, samt möjligen också i storstäder, som hava ett högt
utvecklat folkskoleväsen och vilkas bildningsbehov äro så
mångfaldiga, att olika slags läroanstalter i dem kunna vara
önskliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
