Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - R. E. Zachrisson. Det nya gymnasiet och språkfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det nya gymnasiet och språkfrågan 135
röra si g med vetenskaplig eller exakt metod, vilket är ett
betydligt riktigare namn än det populära uttryckssättet
naturvetenskaplig metod. Vidare anföres ett yttrande av prof.
VlETOR, enligt vilket »Philosophie, Pädagogik, Linguistik
sind schon grossenteils naturwissenschaftlich neu begründet».
Atminstone beträffande språkvetenskapen vågar jag som
språkvetenskapsman bestrida detta påstående. Det enda område
av språkforskning, som till sitt innehåll i viss mån
sammanfaller med naturvetenskapen, är den experimentella fonetiken,
vars resultat i fackkretsar äro högst omtvistade. Ej heller
anser jag detaljkunskaper i naturvetenskapliga ämnen nödiga
för ett vetenskapligt studium av de olika historiska
disciplinerna, kort sagt, ej för något av de ämnen, vilka utgöra
själva kärnan i ett humanistiskt gymnasium. Då rektor
NORDLUND påpekar, att »det synes höra ihop med god strategi,
att humanismens ämnessvenner i någon mån få stifta verklig
bekantskap med den fienden» (= naturvetenskapen), kan
jag-upplysa, att jag för egen del stiftat en dylik bekantskap, i det
jag avlagt fil. kandidatexamen i ämnet botanik (1902); dock
ha mina kunskaper i detta ämne, ehuru värdefulla i och för
sig, aldrig visat sig vara till något egentligt gagn för mina
humanistiska studier. Ett dylikt enstaka vittnesbörd väger
naturligtvis ej mycket. Men det vore verkligen intressant
att veta, vad den svenska humanistiska forskningens
märkesmän på skilda områden, sådana män som proff. SCHÜCK,
A. Kock, Noreen, Hjärne, för att endast nämna några
namn, skulle ha att vittna i denna sak. Månne de för
utförandet av sina banbrytande undersökningar haft ett starkt
behov av naturvetenskaplig utbildning, eller kanske rent av
kunskap i naturvetenskapliga ämnen varit den yttersta
grunden och upphovet till deras vetenskapliga framgångar?
Själv har jag den allra största respekt för
naturvetenskapen och det storartade forskningsarbete, som bedrives
inom de skilda grenarna av densamma. Vad jag riktat mig
mot är den egendomliga egenskap, naturvetenskapen visat
sig besitta att liksom de feta oljorna breda ut sig och flyta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
