Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Otto Rohnström. E. Edström, Fransk skolgrammatik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
~ i
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER I I
olika sätt att framställa frågor och ett tydligt påpekande av den
kanske vanligaste frågetypen, påstående sats med stark tonhöjd
på sista ordet, med eller utan ett n’est-ce pasr
57. Regeln om partitiva artikeln skulle jag helst, i all
korthet, vilja formulera på följande sätt:
Partitivartikeln är du, de lay de Ï och des utom i följande
fyra fall, då den endast är de (//’):
1) efter myckenhetsord (substantiv eller adverb) utom bien;
2) efter negationsfyllnad;
3) vid verb och adjektiv, som konstrueras med de;
4) vanligen omedelbart före adjektiv.
33c. Vid översättning av intet har jag ofta funnit, att
eleverna sammanblanda konstruktionerna pas de och rien de, så att
t. ex. de återgiva: »det finnes intet vackert» med »// n’y a pas
de beau i st. f. rien de beauy En sammanställning av de olika
uttrycken för något och intet framför substantiv och vid adjektiv
skulle kanske göra saken tydligare.
136. Något exempel på bruket av comme ça i st. f. tel vore
önskligt: Je n’aime pas des tableaux comme ça.
151. De många franska uttrycken motsvarande bliva (être
[futur och passé simple], devenir, se faire, se fâcher, tomber
malade, il eut peur m. fl.) kunde gärna sammanfattas på ett ställe.
154: 5. I sammanhang med den så vanliga reflexiva formen
i st. f. passiv form kunde gärna påpekas, hurusom franskan
överhuvud helst undviker passiv, icke blott genom reflexiv, utan genom
aktiv form, ofta t. ex. med pronominet on (vilket senare
visserligen nämnes 232). När fråga är om passiv sats, kunde ock här, eller
i kapitlet om verbens konstruktion, sammanställas, å ena sidan
tyskan och franskan, där endast ack. obj. i aktiv sats får bli
subjekt i passiv, och, å andra sidan, den stora friheten i
svenskan och engelskan : Han f örbjöds att gå ut. He was laughed at.
155. Descendre ss. transitivt verb har åtminstone tre olika
betydelser: 1) parcourir de haut en bas — descendre les degres,
T escalier, le Rhin; 2) porter de haut en bas — descendre des meubles,
une malle; 3) faire descendre — avlämna — descendre des
passagers.
156. På tal om franskans personliga uttryck för
sinnesrörelse, där svenskan oftast har opersonliga, kunde man göra en
jämförelse med engelskan (/ am so sorry — det var tråkigt), där
samma tendens finnes.
r59- Ja£ har funnit det praktiskt att starkt betona
kvantitetsskillnaden mellan je dors, je sors, je sers, je pars och nous
dormons, nous sortons, nous servons, nous partons.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
