Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1—2 - Axel Åström. Staten och privatläroverkens ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 6
i 6 axel åström
ehuru i avseende härå vissa tillägg och jämkningar gjorts
genom kung. den 21 febr. 1914 om ändrad lydelse av vissa
bestämmelser i kungörelsen den 29 okt. 1909. Till de
löne- och ålderstillägg, som lärarinnorna närmast enligt nämnda
författningar skola åtnjuta, lämnar staten väsentliga bidrag.
Dessa statens bidrag utgå från ett särskilt förslagsanslag med
titel: lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter (privatläroverk). Detta förslagsanslag uppfördes
år 1909 i riksstaten med 190,000 kr. men visade sig snart
på grund av skolornas starka utveckling och det därmed
sammanhängande ökade antalet lärarinnor otillräckligt för sitt
ändamål. Det höjdes därför enligt beslut vid 1913 års
riksdag till 280,000 kr. och har sedan, vid riksdagen 1923, måst
ytterligare förhöjas till 450,000 kr. .
Bortsett från ett par mindre anslag till särskilda ändamål
utgjordes statens anslag till privatläroverken, när efter
världskrigets början den s. k. kristiden inträdde, av förberörda båda
anslag, reservationsanslaget till privatläroverk och anslaget till
lönetillägg, år .1917 tillhopa uppgående till 970,000 kr., däri
anslaget till enskilda lärarinneseminarier ingick med 30,000 kr.
Kristiden framkallade efter hand en väsentlig förändring
i statens ekonomiska förhållande till privatläroverken. Dessa
läroanstalter med sin i regeln rätt svaga ekonomi kunde i
allmänhet endast med svårighet, såsom genom anlitande av
förefintliga besparingar^ förhöjning av terminsavgifterna samt
tillfälliga bidrag från kommuner och enskilda, uppehålla sin
verksamhet under kristidens växande tryck och saknade i
regeln möjlighet att bereda lärarpersonalen någon mera
effektiv hjälp. Den år 1909 fastställda löneregleringen för
privatläroverkens lärarpersonal hade ganska snart befunnits vara
otillfredsställande, och redan 1913, före kristidens inträde,
hade K. M:t uppdragit åt den s. k. lärarlönenämnden att
verkställa erforderlig utredning och avgiva förslag jämväl till
lönereglering för privatläroverkens personal. Kristiden
förorsakade ej minst denna lärarpersonal stora ekonomiska svå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
