Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1—2 - Gustaf Lené. En internationell läraresammanslutning och läroverkskongress i Prag 1923
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
internationella kongressen i prag i 923 3 i
3 I
verklig diskussion, och vid själva kongressen blev det snart klart,
att det var den först upptagna av dessa tre, nämligen Lärarnes
Pedagogiska utbildning, som skulle få på sin lott huvudparten
av förhandlingarna och av det allmänna intresset. Dess
behandling vidtog omedelbart efter kongressens öppnande och
fortsatte sedan under ej mindre än tre olika sammanträden.
Behandlingen började med två inledningsföredrag, bägge
av tjeckiska lärare, det ena av en universitets-professor
behandlande den teoretiska sidan, det andra av en lyceirektor
och medarbetare vid Comenius-institutet, behandlande den
praktiska utbildningen. Det förra torde fä anses typiskt för
den extrema riktning, som i ett grundligt studium av den
pedagogiska vetenskapen med alla dess hjälpdiscipliner ser en
nödvändig förutsättning för skapandet av en duglig lärare.
Det polemiserar skarpt mot den vanliga fördomen, att det
räcker med den pedagogiska begåvningen, eventuellt
upphjälpt med en allmän och ytlig orientering på det
pedagogiska och psykologiska området. Det går även skarpt till
rätta med den brist på system och sammanhang, som
förmenas karakterisera sekundärundervisningen i allmänhet och
med programmens anhopning av fragmentariska kunskaper i
en mångfald ämnen, vilket står i strid med allmänbildningens
princip. Det vill råda bot härför genom en klassificering och
värdering av de olika ämnena, som skulle leda till en
fördelning av ämnena med hänsyn till deras verkliga betydelse
för uppfostran. Ur denna kritik härledes behovet att basera
den pedagogiska utbildningen pä ett ingående studium av
filosofi och sociologi, som skulle underlätta skapandet av en
allmänbildning, som skulle ge utrymme åt specialiteterna
endast i den mån de tjäna helheten. Med hänsyn till skolans
moraliska fostran erfordras även studier i praktisk filosofi,
främst etik. Till dessa allmänt uppfostrande ämnen läggas
vidare estetik och konstfilosofi, som skulle möjliggöra för
läraren att genom uppodlande av artistisk smak verka
uppfostrande i denna riktning. Ovanpå denna bas för den
pedagogiska utbildningen skulle så komma studiet av de natur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
