Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1—2 - Gustaf Lené. En internationell läraresammanslutning och läroverkskongress i Prag 1923
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
internationella kongressen i prag i 923 3 i
med rationellt kombinerande av filosofisk och historisk metod
samt praktisk tillämpning, kan upphjälpa och utveckla den
pedagogiska fallenheten, som alltjämt förbliver den
oundgängliga förutsättningen hos den blivande läraren.
Kongressen f örmenar därjämte, att vid den allmänna
förberedelsen för lärarebanan uppmärksamhet bör ägnas åt den
historiska utvecklingen, den allmänna kulturen och det
speciella facket, så att lärarens undervisning blir skickad att hos
lärjungarna utveckla en anda av initiativ och individuell
reflexion.
Det andra överläggningsämnet på kongressens program,
frågan om Moralisk fostran, inrymde visserligen hela frågan
om de vägar, på vilka skolan kan verka fostrande på sina
elever, och ville, särskilt ta sikte på de krav, som
förhållandena efter kriget med deras allmänna materiella läggning
ställde på skolan i detta avseende. Faktiskt kom dock
behandlingen av denna stora uppfostringsfråga att träda i
bakgrunden, inskränkande sig till allmänna fraser om
lärarepersonlighetens inverkan och det fostrande element, som
undervisningen i och för sig innebär. Vad som företrädesvis blev
föremål för behandling var den mera speciella frågan om
undervisning i moral, d. v. s. den undervisning, som i en del
länder, t. ex. Frankrike, trätt i stället för undervisningen i
religion. Även här förekommo två inledningsföredrag.
Det första, av en realskolelärare i Prag, uppställde frågan,
om den moraliska undervisningen borde ingå i alla de olika
läroämnena eller meddelas som ett särskilt ämne, och stannade
vid den meningen, att det erfordras en systematisk
undervisning och särskilda moral-lektioner. Härtill borde så komma
en éducation civique, d. v. s. medborgarkunskap. Vidare
borde skolan söka ge en bild av samhället i smått genom
införande av en självstyrelse.
Det andra föredraget, av en fransk filosofi-lärare,
framhöll som en förtjänst hos den franska skolan dess frihet från
all religionsundervisning och dess erkännande av den obe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
