Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1—2 - Anmälningar och recensioner - Ivar Belanner. O. Jespersen och V. Stigaard, Fransk läsebok för nybörjare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55 anmälningar och recensioner 5 7
5 7
har jag icke haft tillfälle att i praktiken pröva densamma, och
dess strängt imitativa karaktär beträffande det grammatiska
innehållet, där inga översättningar av exemplen givas, gör den också
bäst passad för flickskolorna.
Första avdelningen, som också finnes tillgänglig i separat,
innehåller på sina 70 sidor, varav hälften är ljudskrift, det
vanligaste ordförrådet och därtill svarande grammatik. Andra
avdelningen (sid. 75 —139) avser bl. a. att »ge upplysningar om
franska förhållanden och franskt liv i vår tid», vilka äro klart
och koncist framställda på omkr. femton sidor. Av innehållet
för övrigt märkes en »järnvägsresa» och trevliga småhistorier.
Bokens värde förhöjes genom 28 vackra och karakteristiska
illustrationer från olika delar av Frankrike.
Oaktat en så framstående språkman och flitig läroboksutgivare
som lektor Rodhe medverkat vid utgivandet av den svenska
upplagan, tror jag mig dock med skäl kunna påpeka en del
småsaker, som enligt min mening ej äro alldeles tillfredsställande.
Det är väl knappast ratt att säga (se slutet av ordfört.),
att k, p, t, uttalas »skarpt utan det svaga //-ljud, som höres
framför vokalen i sv. spänna, tall, kall». Snarare bör det heta
»klart» eller »rent» (Nyrop: »pure»),
»jr, 1] klanglösa och svaga ljud, endast i slutet av ord maître
[ms’tr], peuple [pœp\]». Här borde tillagts »i s. k.
pausaställning», ty redan på första sidan finnes exemplet [fc me’ tr e-t a si].
»[y]i vigne [vi\)] mellan nj i sv. linje ock ng i vinge», vilken
beskrivning jag ej sett förut. Detta förklarar då, att tecknet [*J]
användes för detta ljud och ej det annars brukliga \ji]y vilket
möjligen kan vålla lite bryderi, då lärjungen lätt kan förväxla
det med samma tecken i tysk och engelsk ljudskrift, där det
utmärker //^-ljnd.
[u, o] kunde nog ha tarvat en litet närmare förklaring.
I ljudskriften finnas några småsaker att observera.
S. 4 r. 5. lebrœ > føbræ; v(e)ni’r > v(?)ni’r.
ibid. r. 2 o. 3 nedifr. Här kan väl också bindning fakultativt
äga rum* nu s^m(z), vu-z et(s) r — s. 6 r. 10 o’t(r?) > o’tv(r).
s. 24 r. j m. fl. Borde inte art V stå närmare det därav
bestämda ordet Fæ, Fo’tx, såsom det gör i vanlig skrift? En annan
sak är det, då /’ står i stället för ett utskrivet »le». Detta
gäller även »ne», »se», »me» med fl. I ordfört. är förhållandet
detsamma. — r. iß pa a > pa(z)à. — Även anser jag det mindre
lämpligt, att i ljudskriften dela på två rader, vad som inte går
för sig i vanlig skrift, t. ex. s. 26 r. 4 nedifrån: Z afø, varpå
inånga exempel finnas.
46 r. i s mir (t) > / rni’r(t) ; r. 10 trwazjz’m > —jern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
