- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextionde årgången. 1924 /
65

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - J. E. Lövemark. Tyska adjektivböjningen i skolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tyska adjektivböjningen i skolan.

Av J. E. Lövemark.

En av de värsta stötestenarna i tyska formläran är nog
adjektivets böjning, detta ej blott i småklasserna utan även
för mera svagt begåvade högre upp, åtminstone för den senare
kategorien i de fall, dä det gäller muntlig översättning eller
talövningar. Man kan visserligen rätt snart få småpojkarna
i i:sta och 2:dra så långt, att de mekaniskt kunna tragla
igenom böjningen av guter Wein, der gute Wein, men då
det är fråga om att i 2:dra klassen översätta lösryckta former,
såsom »med (utan) gott vin, av detta goda vin, har ni (finns

det) goda viner?–-», så blir det för dem vid det hastiga

försöket att då orientera sig med grammatikens regler eller
vid att tyst genomtänka paradigmet med början från
nomi-nativen — eller kanske på grund av att genom gissning
lättvindigt komma ifrån besvärligheterna — ofta fel.

Följande vill giva en redogörelse för en delvis annan
tillämpningsmetod (än det ständiga upprepandet av reglerna
angående böjt och oböjt best. ord eller »saknar best. ord»
och därpå följande fastställande av böjningssättets art: »starkt
eller svagt» — och slutligen ändeisen), nämligen bestående
dels i en jämförelse med förut noggrant inövade ord, såsom
best. art. och dieser, -e, -es, dels, beträffande den svaga
böjningen, på andra nedan nämnda sätt, varvid arbetet i
praktiken inriktas på att få eleverna till att hastigt och »direkt»
erinra sig den för tillfället behövliga paradigmändelsen.

Avsikten med denna framställning är att få höra andra
pedagogers kritik och erfarenheter i dessa elementära ting.

Om man alltså jämför böjningen av best. art. eller bättre
dieser, diese, dieses med adjektivets starka böjningssätt, finner
man ju en överensstämmelse i alla former utom i gen. sing,
m. och n., där adj. (oftast) har -en.

Sedan jag låtit pojkarna säkert inhämta böjningen av

5 — 24 ro2. Pedagogisk Tidskrift. 1924. Häft. 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1924/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free