Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - J. E. Lövemark. Tyska adjektivböjningen i skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyska adjektivböjningen i skolan
67
Sedan i läxa givits: rep. av best. art. och dieser, jener,
m. fi. samt uppräkn. av ändelser, ävensom guter, -e, -es och
dess ändelser, praktiserades denna jämförelsemetod, sedan
den »inlärts», allt emellanåt, t. ex. vid grammatisering vid
textläsning, varvid till att börja med alltid en fråga med dem.
pron. dieser eller best. art., »salt a adjektivets ställe», gavs
lärjungarna till besvarande. Som närmare förklaring må nämnas
följ. ex. (en) stor åker, (en) grön äng, (ett) grönt fält, (en)
tysk (man), en tysk (kvinna), (ett) tyskt barn — –-; i hällande
regn–-=? På pojkens (rätta eller orätta) svar frågades
honom, vad det hette med dieser i stället för adj. å »detta»
ställe, eller helt enkelt: Vad heter denna åker, denna
äng — — —5 i detta regn? Kunde han ej svara härpå, visste
han alltid, vad det hette med best. art., d. v. s. åkern, ängen,
(i) regnet, och kunde därigenom leta sig fram själv eller i
värsta fall genom lärarens särskilda fråga. Naturligtvis var
det nödvändigr att giva talrika jämförande exempel för
inpräntande av dessa starka ändelser, såsom: (åt, med––)
gossen, denna gosse, vilken gosse, den där gossen, varje gosse,
flitig, glad, lat, stackars gosse, samt ex. i plur.
Ibland fingo en fem à tio pojkar i klassen i följd efter
varandra böja — var och en fick ett ord eller uttryck —
(varigenom de lika ändelserna på ett för klassen i dess helhet
tydligare sätt markerades, ty åhörarna voro då »idel öra», då
däremot det entoniga böjandet från en och samma lärljunges
mun ej alls påkallar samma uppmärksamhet från de andras
sida) exempel såsom följande: N:r 1) fick »ropa ut» numerus
och kasus: »Numerus singularis, kasus nominativ!» 2) böjn. av
best. art. »dery die, das», 3) »dieser, diese, dieses», 4) »welcher,
-e, -es», 5) »aller, -e, -es», 6) (säga ändelser:) »-er, -e, -es»,
7) »guter, gute, gutes», 8) (änd. för adj,) »-er, -e, •es», 9) »quter
Mann, gute Frau, gutes Kind», [event. 10) ett presens partic.
+ subst., 11) ett perf. partic. .+ subst.] Därefter 1) »Kasus
genitiv», 2) »des, der, des», o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
