Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmälningar och recensioner - Ivar Belanner. John Jacobsson, Främmande ord i svenska språket - Genmäle av Ruben Mattson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155 anmälningar och recensioner
1 25
lärjungarna, och om han låter dem läsa, som de skrivas, är
säkerligen ingen skada skedd. Även den »mycket bildade» vet
i de flesta fall icke, om ordet kommer från franskan eller något
annat romanskt språk eller latinet, och således ej heller, om ng
är berättigat elller inte.
Av ovanstående exempel framgår med all tydlighet, att det
är mycket vanskligt att söka bestämma uttalet av främmande
ord, som införlivats i vårt språk. Utg. av föreliggande ordlista
har naturligen bland olika uttal anfört det, som han själv anser
vara vanligast, varom ej är något att säga.
Som helomdöme kan gälla, att det lilla arbetet med sin
korrekta betoningsbeteckning, sina goda förklaringar och sin
frihet från tryckfel är förträffligt som sådant och säkerligen kommer
att få stor användning i våra skolor.
Ivar Belanner.
Till Redaktionen av Pedagogisk Tidskrift.
I 3:e häftet av Eder tidskrift för innevarande år har en av
undertecknad nyligen utgiven lärobok i rymdgeometri blivit
anmäld, och jag beder att få uttrycka min tacksamhet för den
välvilliga kritik, för vilken boken blivit utsatt. Då emellertid den
ärade recensenten ställer sig på en helt annan principiell
ståndpunkt ifråga om geometriens grunder och det synes mig, att i
en för hela geometriundervisningen så viktig fråga det bör vara
påkallat att tillämpa den gamla regeln audiatur et altera pars,
vågar jag anhålla att med några rader få klargöra de skäl, som
föranlett mig att i läroboken i vissa fall helt frångå äldre
betraktelsesätt.
Det gäller först frågan om, vilka begrepp äro att anse som
geometriens grundbegrepp. Då i den förevarande läroboken
förklaras, att vi måste avstå från att i ord definiera rymden samt
begreppen yta, linje och punkt, göres i recensionen gällande,
att detta icke är nödvändigt ifråga om de tre sista begreppen,
för vilka definitioner föreslås. För undertecknad utgöra dock
dessa definitionsförslag endast belägg för riktigheten av den i
läroboken intagna ståndpunkten, i det att definitionen på yta
icke innefattar alla ytor och definitionerna på linje och punkt
noga besedda endast äro definitioner i cirkel. Om i enlighet
med recensentens förslag begreppet yta definieras som gräns
mellan kroppar, skulle nämligen en yta sådan som t. ex. det
s. k. Möbius’ blad icke vara yta; men detta är väl icke me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
