Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - G. A. Jaederholm. En granskning av skolkommissionens reformförslag. 1. Realskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O 2
g. a. jaederholm
dess den erhållit tillräckligt många elever och årsklasser för
att den skalle kunna förvandlas till kommunal mellanskola,
under åtnjutande av statens understöd: denna allmänna högre
folkskola jämte den yrkesbestämda högre folkskolan och den
praktiska linjen vid realskolorna samt de tidigare
avslutningsklasserna vid realskolorna med mindre elevantal skulle
tillsamman tjänstgöra som eliminationsvägar för de för
praktiska ändamål mera lämpade eleverna. Meningen är sålunda
(sid. 65), att bygga upp ett system av praktiska realskolor med
rika möjligheter till utveckling både inåt och utåt och med
anpassbarhet efter olika ortsförhållanden. Som förefaller framgå
av ett intervjuuttalande av statsrådet Clason i N. D. A. efter
tillsättningen av den nya skolutredningen ligger denna tanke
som direktiv även under den nyss beslutade nya utredningen.
Att förf. här formulerat ett av de allra viktigaste
behoven i samtida skolreform lär på intet håll kunna på allvar
bestridas. Kunna dess praktiska realskolor också draga till
sig de elever, som de äro avsedda för, och den kompetens,
de komma att giva, bliva socialt och praktiskt erkänd, så
öppnar ju detta vägen också för ett överförande i större tal
av studielämpliga elever från folkskolan till de högre skolorna,
utan den nu hotande översvämningen av elever i desamma.
Men om hur denna praktiska inriktning skall åstadkommas
få vi tyvärr ingen tillräcklig klarhet och här föreligger kanske
den mest kritiska punkten i framställningen. De praktiska
realskolorna äro organisatoriskt motiverade genom
nödvändigheten att draga elever från läroverkens teoretiska linjer.
Det är alldeles icke förf:s mening, att dessa elever i de
praktiska linjerna skulle bliva de för läsarbete mindre lämpade.
Tvärtom: förf. erinrar (sid. 27) om hurusom vederbörande
utskott vid 1856—58 års riksdag angav ändamålet med de
högre folkskolorna vara i första rummet att »åt
arbetsklassens, ej blott de förmögnas utan jämväl de fattigares barn,
vilka blivit begåvade med bättre fattningsförmåga samt
visade framstående lärolust» (lust att lära!) »bereda tillfälle att
inhämta för framtida självstudier behövliga förkunskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
