Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - J. Kjederqvist. Lärareaspiranterna och provåret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
j. kjederqvist
skicklighet, faller under det mycket vidsträcktare begreppet
fallenhet för lärarekallet. Den bättre kännedom om
kandidaten, som enligt förslaget skulle förvärvas av föreståndare,
handledare, ämneskonferens och ev. även två
undervisningsråd, skulle då kunna få mera differentierade betygsuttryck
än de stereotypa B, Ba, AB etc. Det vore en vinst, om det
också bleve svårare för den myndighet, som tillsätter
tjänster, att jämföra sökande med varandra. Men kan
jämförelsen bli rättvisare, få ju svårigheter icke avskräcka.
En annan fördel skulle vara att kandidaten får en
självständig ställning. Det betvivlar jag. Det ideal, som
föresvävar författarna, är väl närmast en extra lärares kamratliga
ställning i kollegiet. Men det är inte så säkert, att kandidaten
alltid kan räkna på en sådan ställning till rektor och lärare,
då de på ansvar skola bedöma och betygsätta hans arbete.
— Den ene författaren, adjunkt Cederblad, tycks för övrigt
inte hålla så mycket på den av honom prisade självständiga
ställningen, då han förutsätter (P. T. sid. 102), att kollegiet
vid flyttning skulle kunna korrigera kandidatens omdöme
om lärjungarna och sålunda t. o. m. de av honom utfärdade
betygen.
Så framhållas de ekonomiska fördelarna. För kandidaten
bleve villkoren givetvis gynnsammare än nu, och det tror
jag ingen skulle missunna en lovande blivànde lärare.
De ekonomiska fördelar, som staten skulle vinna genom
besparingar på den nuvarande provårskursen, bleve nog inte
så stora som det beräknats. Det torde nämligen inte kunna
undvikas, även om reformer enligt adj. B:s förslag successivt
införas, att ordinarie lärare i rätt stor utsträckning finge
överlåta sin undervisning åt lärarekandidat, så att staten komme
att betala dubbelt. I stället för en besparing, blir det en
betydlig merutgift, även om ett i förhållande till kandidaternas
antal (72 resp. 144) blott ringa antal sådana fall inträffar.
Det blir nämligen omöjligt att rätta behovet av extra lärare
efter lärarekandidaternas för året antal och ämnesval.
Som en viktig fördel framhålles, att kandidaten skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
