Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Edvard Göransson. Lärjungarnas flyttning inom de allmänna läroverken och de kommunala mellanskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6 o
edvard göransson
gång hava behövt underkasta sig prövning vid början av
en hösttermin eller hava varit kvarsittare. Denna
omständighet synes tala för att antingen kurserna äro för stora eller
att de icke äro lyckligt avpassade efter det stora flertalet
lärjungars krafter eller att undervisningen icke är lagd på ett
sådant sätt, att den tillräckligt anpassar sig efter flertalet
lärjungars utveckling. Sannolikt är, att alla dessa
omständigheter i förening samverka till de ogynnsamma
flyttningsförhållandena.
Att av 1,000 i första klassen inskrivna lärjungar så
pass många som 252 (jfr kol. 4 i tab. 3) skulle återfinnas i
fjärde ringen efter 8 år, är icke sannolikt under nu rådande
flyttningsförhållanden. Nämnda tal ha erhållits, därigenom
att ingen hänsyn tagits till dem, som avgått med
realskol-examen eller efter flyttning till högre klass. En ingående
undersökning beträffande dem, som inskrevos höstterminen
1906, har givit vid handen, att med då rådande exceptionellt
höga flyttningsprocent ungefär en fjärdedel avlade
studentexamen efter 9 år, varvid emellertid även inräknats dem
som övergått till privatläroverk och därstädes avlagt
studentexamen.
En hel del av de i de lägre klasserna inskrivna avbryta
sin skolgång utan att avlägga studentexamen. Så t. ex.
avlades realskolexamen av dem, som höstterminen 1906, 1907
och 1908 inskrevos i de allmänna läroverkens respektive
första, andra och tredje klasser av respektive 22,3, 23,6 och
18,8 procent samt studentexamen till och med vårterminen
1915 av respektive 24,3, 28,2 och 38,9 procent, varjämte
höstterminen 19T5 respektive 13,5, 14,5 och 14,1 procent
fortfarande tillhörde de allmänna läroverken i egenskap av
kvarsittare. Av de tre kategorierna hade resp. 41,5, 35,3 och
28,6 procent avgått utan vare sig realskole- eller
studentexamen. Ett mindre antal hade avlagt båda de nämnda
examina.1
1 Se Sveriges officiella statistik, statens allmänna läroverk läsåret 1914
—1915, sid. 59 ft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
