- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sextionde årgången. 1924 /
295

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - August Johansson. Läroverkens och mellanskolornas flyttningsförhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lärov.’s och mellanskolornas flyttningsförhållanden 293

läroverket, och således i jämförelse med läroverksvägen inte
skulle förlora någon tid, ja i rent enstaka fall rentav vinna
någon tid. Men dylika fingerade individuella fall, om vilkas
antal eller ens existens ingenting kan sägas, kunna verkligen
inte föras in i diskussionen såsom storheter med tillräckligt
verklighetsvärde för att duga som led i ens den svagaste
sannolikhetsbevisning.

Nej, den fråga, det i detta sammanhang gäller, är en
helt annan. Inför det faktiska förhållandet, att den normala
studievägen fram till realskol- resp. studentexamen är ett år
längre enligt kommissionsförslaget än enligt den nuvarande
läroverksorganisationen, blir frågan den: Finns det anledning
anta, att den senare vägen är så mycket svårare än den förra,
att ett avsevärt större antal lärjungar bli försenade pä den
vägen? Den enda fasta hållpunkten för den frågans
besvarande är den jämförande erfarenheten från läroverk och
mel-lanskolor. Denna erfarenhet är statistiskt uttryckt i de
förut angivna siffrorna. Om vi därvid begränsa oss till
vårflyttningen såsom den normala, befinnes det som sagt, att
4,2 % fler lärjungar bli flyttade vid mellanskolorna än vid
läroverken samt att detta försteg för mellanskolorna
väsentligen beror på helt andra omständigheter än deras ställning
såsom mellanskolor, bl. a. till stor del på deras ställning
såsom en ung och undantagsmässig skolform. Det enda av
de till försteget bidragande momenten, som med någon
visshet kan anses komma att kvarstå, om mellanskoleformeq
blir den normala, är lärjungarnas högre ålder. Hur stor
del av de 4,2 procenten som är att skriva just på denna
faktors konto, är givetvis omöjligt att säga; säkerligen är
det i varje fall endast en mindre del.

Ingen kan bättre än jag inse, hur hypotetiskt hela detta
resonemang är. Men jag vågar påstå, att det åtminstone
har större sannolikhetsvärde än G:s nyss anförda ord, som
helt enkelt förutsätta, vad som skulle bevisas, nämligen att
kommissionens studieväg har en för flertalet barn lämpligare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:51:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1924/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free