Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - August Johansson. Litet nyare mellanskolestastistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
AUGUST JOHANSSON
kuteras främst med tillhjälp av statistiska siffror». Kanske
gåtan ändå inte är så svårlöst, om man tänker sig in i vari
mellanskolans sociala företräden skulle bestå. Det skulle väl
vara förnämligast i två med varandra nära sammanhängande
omständigheter: den skulle i högre grad än realskolan
sammanföra olika samhällsgruppers barn med varandra till
kamratligt samarbete och samliv; och detta skulle den göra,
därför, att det för vissa hittills tillbakasatta samhällsgrupper
skulle vara lättare att sätta sina barn i mellanskola än i
realskola.
Vad den förra sidan av saken beträffar, kan det
naturligtvis inte statistiskt undersökas, i vad mån ett sådant
sammanförande, där det redan är ett faktum, verkligen bidrager
till fostrande av ömsesidig samhällssolidaritet. Men såvitt
jag vet, har heller ingen fallit på den idén att betrakta
den saken som ett lämpligt föremål för en statistisk
undersökning.
Den andra frågan återigen låter upplösa sig i flera
genom att man försöker klargöra, vilka samhällsgrupper det är,
som skulle ha lättare att sätta sina barn i mellanskola än i
realskola. Man brukar i huvudsak • framhålla tre sådana,
delvis — men i hög grad delvis — med varandra
sammanfallande grupper: de, som bo så långt från skola, att barnen
för skolgången måste skickas hemifrån; de, som tillhöra vissa
yrken; de fattiga.1 För att bedöma, vilken roll skolformen
spelar för dessa föräldragruppers möjlighet att sätta sina
barn i högre skola, har man försökt statistiskt undersöka
procenten av hithörande barn i de nuvarande skolorna av de
båda formerna. Jag behöver inte nu inlåta mig vare sig på
en sådan undersöknings värde eller på de svårigheter, med
vilka den är förenad; i båda avseendena hänvisar jag till min
skrift och mina tidigare uppsatser. Att avvisa
undersökningens betydelse genom att klistra etiketten »psykologisk»
1 Endast i förbigående vill jag reservera mig mot den naivt
onyanserade tudelning av samhällets medborgare i »rika» och »fattiga», som
åtminstone ibland tycks ligga bakom denna problemställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
