Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Birger Lövgren. Metodiska spörsmål rörande historieundervisningen å gymnasiet. III—V - V. Specialstudier: Repetition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METODISKA SPÖRSMÅL
77
kurser komma till allmän användning i
gymnasieundervisningen. Under nuvarande förhållanden kan detta endast
undantagsvis ske. Men att det måste vara av oskattbart
gagn ligger i öppen dag.
»Repetition är all kunskaps moder» även inom historien.
I all synnerhet där, ty den oändliga mångfalden av fakta
kräver översikt och reda, som endast ofullständigt kunna
bibringas vid första genomgången, då sinnet framför allt lockas
av spännande, intressanta, färgrika detaljer. De flesta
läroböcker fästa därtill i sin uppställning föga vikt vid den
genetiska synpunkten. Inom historien har därför repetitionen
utom sin betydelsefulla uppgift att fästa företeelserna bättre
i minnet en annan än mer betydelsefull: att ge systematik
och överblick, att ge förstående för vad det är som sker i
allt det myckna, som händer.
Strängt taget borde i någon form repetition förekomma
varje historietimme. Somliga lärare ha för sed att börja
lektionen med att höra upp gamla läxan. Jag bestrider icke,
att denna metod kan vara nyttig, men har aldrig för egen
del kunnat förmå mig till att använda den. Jag tycker den
rent ut är tråkig både för läraren och lärjungarna. Däremot
brukar jag börja läxförhöret med en kort sammanfattning
av det närmast föregående. Och naturligtvis kommer i
samband med läxförhöret även vad som föregående lektion
berörts utom läroboken, källutdrag, som lästs, o. s. v., på tal.
Jag följer vidare alltid den regeln, att när studiet av ett
nytt kapitel börjar, ge en översiktlig återblick för att söka
klarlägga rötterna i det förflutna. Ibland kan genom jämförelser
såväl med förgångna som med senare, ja samtida företeelser
ökat förstående vinnas. Synen på de görtzslca åtgärderna t. ex.
blir ju en helt annan, om man jämför dem med motsvarande
åtgärder under världskriget (se min bok »Sveriges nyare
historia»). Vid genomgången av franska revolutionen kan
ej sällan 1600-talets stora engelska revolution osökt bringas
i erinring o. s. v. Det nya belyses, där så ske kan, alltid ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
