Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Harald Åhlin. Läroverksbiblioteken 1, 2 - 1. Frågans nuvarande läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄROVERKSBIBLIOTEKEN 20 I
20 I
Den ovan citerade bisatsen, »så snart ekonomiska
möjligheter» o. s. v., ter sig snarast en smula futtig. Det är
främst gymnasiernas bibliotek, som behöva få väsentligt
förbättrade möjligheter, och gymnasiernas antal är ju ej så
överväldigande stort (något över 40). Jämför vad de
naturvetenskapliga institutionerna vid ett läroverk få med avseende
på utrymme, samlingar, driftskostnader o. s. v. med vad alla
de humanistiska ämnena skulle behöva för att de skulle få
sitt laboratorium, biblioteket! Eller jämför med vad
kommunerna giva till folkskolebiblioteken eller staten till
seminariernas! Undertecknad tror sig om att kunna åstadkomma
ett riktigt anständigt lärjungebibliotek för ett så stort belopp,
som min kommun sedan åtskilliga år ger åt folkskolan.
Möjligen behövdes i början något mera, beroende på hur
snart man vill ha biblioteket fullt användbart. Det är sant,
att folkskolan i en stad har flera elever, än läroverket har
eller kan få, men å andra sidan behöva ju gymnasister ett
både större och dyrare bokbestånd. Man kan ju icke mäta
ett biblioteks behov efter storleken av dess publik. Det
kan nog hända, att någon invänder, att folkskolans barn äro
fattigare. Detta argument är emellertid odugligt redan nu.
De elever i ett allmänt läroverk, vilka komma från hem, där
det finnes bibliotek, som de kunna ha någon nytta av för
sina studier, äro synnerligen lätt räknade. De flesta föräldrar
ha stora svårigher att bekosta deras studier. Men argumentet
blir ännu ohållbarare i ljuset av meningen med den nu
beslutade skolreformen, som dock huvudsakligen dikterats av
sociala skäl. Den högre skolan bör ju också bli en
»folkskola». Att folkskolorna behöva de anslag till bibliotek, som
de få, är undertecknad fullt övertygad om, men det är absolut
lika säkert, att staten måste ge lika stora anslag till åtminstone
gymnasiernas lärjungebibliotek, som de väl utrustade
folkskolorna nu få till sina. — På tal om kostnaden för
läroverksbiblioteken får man lov att erinra om att riksdagen ju
ingalunda varit så demokratisk, att den tagit bort
terminsavgifterna. Detta betyder bl. a. att biblioteken fortfarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
