Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Harald Åhlin. Läroverksbiblioteken 1, 2 - 2. Huvudbiblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄROVERKSBIBLIOTEKEN 20 I
20 I
den egna skolans historia och om möjligt
lärobokslitteraturen.
Ett biblioteks användbarhet beror i hög grad på
kata-logiseringsförhållandena. För det första behövs det ett
rationellt klassifikationssystem. Undertecknad skulle vilja
rekommendera, att myndigheterna toge i övervägande, huruvida
det ej vore skäl att påbjuda, att när nya kataloger uppläggas,
»Klassifikationssystem för svenska bibliotek» (Sveriges
allmänna biblioteksförenings handböcker I) skall användas. För
egen del har jag funnit detta nära nog idealiskt, och det kan
användas för snart vilket bibliotek som helst. Det är
underbart smidigt och kan göras hur enkelt men även så rikt
fördelat som helst. Det tränger igenom mer och mer. Som
förhållandena nu äro, måste en ny bibliotekarie vara mer eller
mindre osäker om var en bok skall sökas. Olika
bibliotekariers katalogiseringsprinciper kunna korsa varandra på
ett högst förvirrande sätt. Men biblioteken ha ju redan i
allmänhet sina kataloger, och det vore ett väldigt arbete för
en person att skriva om dem. Undertecknad håller dock
före, att det bör ske, där det kan ske. Åtminstone vid mitt
bibliotek har jag funnit, att det går att successivt under en
följd av år, utan att oreda uppstår, gå över från ett gammalt
system till det nya. Det måste dock medgivas, att det
krävt mycket arbete; bland annat har en stor del av ferierna
måst användas därtill. Om ett svenskt läroverk vore
ekonomiskt så rustat, att man kunde få några hundra kronor till
arvode åt en ordentlig person, som ej behövde vara mer än
skriv- och läskunnig, skulle det vara relativt enkelt att få saken
ordnad på ett år eller så.
Ett särskilt kapitel är frågan, hur man skall göra med
donationer, som läroverken få i form av böcker. Det är
klart, att om man får en hel enskild boksamling, som ger en
representativ bild av en viss tids andliga kultur, bör man
med tacksamhet taga emot den och katalogisera den, även
om åtskilligt skulle följa med, som man med tämligen stor
säkerhet kan antaga vara rätt värdelöst i och för sig. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
