Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Foredrag om historieundervisning holdt ved mødet paa Hindsgavl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
2 3
föredrag om historieundervisningens mål. Det kommer sist, men
han har dock lyckats avvinna ämnet nya synpunter. Ett otäckt
danskt-svenskt ord »nygirighet» vanpryder sid. 86. Han anser det
icke möjligt att meddela lärjungarna undervisning i egentlig
historievetenskap, det hör högskolan till. Han redogör för olika
uppdelningar av historien av Nietzsche, Croce och Bernheim. Att
göra historien till en »Bilderbuch der Sittenlehre förkastas med
rätta (jfr Koht ovan). Ett viktigare mål för
historieundervisningen är väckande av beundran för historiens stora gestalter
(Nietzsches monumentalistiska historieskrivning). Objektiviteten i
historieundervisningen sammanhänger med urvalet av stoffet,
detta urval kan bryta mot objektiviteten. Normen finner förf.
ligga i slagordet, att varje tid skriver om historien efter sitt
behov — detta nog riktigt men kan praktiseras i rak strid mot
objektiviteten. I striden mellan kulturhistorien och den politiska
historien tillbakavisar han med rätta den förras oberättigade krav
på att undantränga den senare (jfr Möller ovan). Hyllar man en
genetisk historieuppfattning, kan man ej undvara statshistorien
som själva ryggraden i den historiska utvecklingen. Den s. k.
kulturhistorien måste på många punkter uteslutas ur läroböckerna
och överflyttas till andra discipliner (en berättigad reaktion mot
krav i motsatt riktning). Resultatet av historieundervisningen
bör bliva en smula historiskt sinne, skärpt iakttagelseförmåga,
ökad humanitet, fördjupad bildning. Man behöver ej ställa sig
på den kollektivistiska historieuppfattningens sida mot den
individualistiska. Han anför Mussolini och Lenin som exempel från
vår egen tid på vad personligheterna betyda. ,
I inledningen heter det, att föredragen vilja giva uttryck
åt de nya tankar, som äro uppe bland historielärare och som
väsentligen gå ut på att historien icke i första rummet skall
vara ett minnesämne. Det är dock en svår överdrift att säga,
att den varit detta, åtminstone icke i Sverige inom den tid av
över femtio år, som ligga inom min erfarenhet. Maria Nielsen
säger också, att den gamla fasonen med blott förhör på
minnessaker nu blott är en saga. Mycket av det »nya» som frarnhålles
av de olika författarna, är nog också sedan gammalt praktiserat
av många historielärare. Den lilla samlingen är emellertid
synnerligen läsvärd och kan rekommenderas till alla för
historieundervisningen intresserade. Den ger en god behållning och
många uppslag att taga vara på. Såsom även av den ovan
angivna översikten framgår, komma vissa synpunkter igen hos
de olika författarne, och flere sådana fall kunde ha påpekats.
Detta ger belägg på deras utbredning inom historiska kretsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
