Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Nils Holm. Vilh. Vessberg. Skolminnen från gamla Södermalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 8 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
södra avdelningen av Stockholms gymnasium, förlagd till huset
n:r 13 S:t Paulsgatan. Lustigt är vad förf. berättar om
välskrivningen i småbarnsskolan, där barnen fingo skriva av verser ur
skoltantens poesiböcker. Det var stundom underhaltig och sliskig
karamellvers, varpå de av förf. anförda stroferna utgöra dråpliga
exempel. De sentimentala utgjutelser, vilka här omtalas som
lämnade till avskrift, Augustiaftonen och Den blå färgen, förekomma
bägge i C. G. Wadströms diktsamling Några stunder vid lyran,
tryckt 1833. I denna samling hittas löjliga ting men också,
överraskande nog, några friska och muntra visor, av vilka ett par
funnit tonsättare. Wadström, som hör till de många glömda
poeterna, hade också bättre stunder vid sin lyra; han var visst ingen
genomgående pekoralist, snarare en begåvad dilettant med föga
utvecklad självkritik. I Claesons skola gjorde förf. bekantskap
med bibliska historien, om vilken han säger, att den är den
roligaste skolbok han haft. Då förf. sedan kommer till sina
minnen från de båda allmänna läroverk han genomgått, Katarina
skola och Stockholms gymnasium, blir framställningen rik på
smådrag av såväl kulturhistoriskt som person historiskt intresse. Han
berättar om kamratlivet, om ungdomens lekar och förströelser m. m.
De gamla söderlärarne — i Katarina såväl som på gymnasiet —
karaktäriseras pietetsfullt men med rättvis fördelning av skuggor
och dagrar. Den, som i likhet med anmälaren personligen känt
ett flertal av de skildrade, kan vitsorda den sanning och den fina
uppfattning, varmed dessa porträtt givits. —
Det är tydligt, att förf. som gammal lärare med en fyrtioårig
erfarenhet bakom sig inte kan underlåta att här och där anställa
betraktelser över det svenska skolväsendets utveckling i senare
tid. Vid sin jämförelse mellan nu och fordom kommer han i
fråga om ungdomen till det resultat, att denna i det hela är sig
lik. Endast på en punkt anser han sig kunna konstatera en
försämring av ungdomens moral. Stölder, nu så vanliga i skolorna,
voro för femtio år sedan där ytterst sällsynta företeelser. Äldre
lärare, vilkas minne går några decennier tillbaka i tiden, torde
nog samfält bestyrka riktigheten av denna iakttagelse. Sid. 23
bryter förf. en lans för det fria föredraget, en undervisningsform,
som bland den moderna pedagogikens målsmän inte synes stå
högt i kurs, men som, säga vad man vill, har sin styrka i att
göra inte blott historien utan även andra ämnen levande. Förf.
visar ingen böjelse att falla undan för de pedagogiska
dagsopinionerna. Sid. 35 yttrar han: »Det allmänna läroverket bör få
2—3126. Pedagogisk tidskrift 1931. Häft. r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
