Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Svante Bohman. Till frågan om sambandet mellan rättskrivningens psykologi och metodik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMBANDET MELLAN RÄTTSKRIVNINGENS PSYKOLOGI OCH METODIK 28 I
Uppenbarligen spelar härvid den akustiska komponenten stor
roll. På ett första rättskrivningsstadium, då ju redan barnen
lärt sig läsa — åtminstone efter nyare metodik — ljudenlig
skrift, vore det därför lämpligt att låta derh skriva sådana
ord, varvid den enkla tillsägelsen kan användas: Skriv som
orden låter! I fortsättningen utökas sedan skrivövningen med
sådana ord, vilkas stavning innefatta sådana icke ljudenliga
bokstavskomplex, som återfinnas i flera ord, och som alltid
eller i större grupper av ord uttalas på ett bestämt sätt.
Exempel härpå äro: lg och rg, vilka ju oftast (t. ex. arg)
uttalas med j-ljud. Vidare tj i en grupp ord, skj i en annan,
o. s. v. I och med införandet av dessa grupper måste
eleverna ha kommit över den blott ljudenliga läsningens och
skrivningens stadium. De måste då kunna förbinda vissa
hörda stavelser och ord med vissa teckenbilder, och sedan även
med olika, allt efter ordens olika betydelser (t. ex. fiskhåv,
konungens hov). Från renare ljudenlig har då skrivningen
förändrat sig till att bli blandat akustisk och visuell, för att
slutligen bli alltmer ledd av ordens betydelser. Ordens ljud,
varken dess bokstavs- eller stavelse-, erbjuda då ej längre
någon ledning, d. v. s. de beaktas ej i samma grad som på ett
tidigare rättskrivningsstadium. Givetvis är då associationen från
ordets betydelse till dess visuella teckenbild starkare innött.
Härvid har man att märka, att på ett mera framskridet stadium
av rättstavningsövningen är avsikten icke längre att lära barnen
att skriva ordets särskilda ljudelement. Syftemålet är i stället
att lära dem att skriva ordet som helhet betraktat, att —
psykologiskt talat — inöva en association mellan en viss föreställning
och ett visst akustiskt, visuellt och motoriskt komplex, och då
med särskild hänsyn till associationen till det visuella.
Liknande är ju förhållandet vid läsövning. Man vill ej, att barnen
skola uttala ordens akustiska delelement utan orden som
helheter, som akustiska komplex av viss särart. Parallelliteten
mellan läs- och skrivövning är, väl att märka, ingen tillfällighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
