Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Nils Eriksson: Historisk ljud- och formlära vid latinundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORISK LJUD- OCH FORMLÄRA VID LATINUNDERVISNINGEN I 29
ligen omtalar jag, att de båda stamtyperna i fråga om
böjningen icke hållits åtskilda utan delvis gått in i varandra,
och åskådliggör detta med exempel ur nybörjarboken. För
att sedan bringa full reda i det annars en smula kaosartade
systemet förklarar jag i samband med substantiven av
sistnämnda art, att eftersom det är rätt svårt att i en hast känna
igen i-stammarna och veta, om de böjas som rena i-stammar,
såsom Tiberis, eller »låna» ändelser från konsonantstammarna,
behöver man en annan indelningsgrund som hjälp. Vi få då
ett i jämförelse med de vanliga skolgrammatikernas
framställningssätt enklare, enligt min mening mera överskådligt schema
med tre klasser: konsonantklassen, i-kla s sen och blandade
klassen. Sedan nämner jag, att till den första av dessa, vars
kännetecken äro ändelserna -em, -e, -a, -um, höra alla
impari-syllaba med böjningsstam på en konsonant samt följande sex
uppräknade: pater, mater, fräter, canis, iuvenis, senex, och
oftast även de tre orden mensis, sedes och vätes. I-klassens
kännetecken äro -im, -ia, -ium. Därjämte framhåller jag,
att ack. plur. mask. och fem. kan ha -is men även -es. Hit
räknar jag neutrala substantiv på -e, -al och -ar samt
geografiska namn på -is och några uppräknade, t. ex. vis,
sitis, puppis, securis, tussis. Utmärkande för den blandade
klassen slutligen äro -em, -e, -ium, varjämte även här -is kan
förekomma i ack. plur. (Obs. inga neutrer höra hit.) Hit
räknas, med undantag av de i föregående klasser nämnda,
alla parisyllaba på -es och -is och substantiv med böjningsstam
på två eller flera konsonanter samt en del uppräknade,
huvudsakligen några enstaviga ord med lång vokal eller diftong
men även enstaka andra: Iis, litis; mäs, maris; dös, dotis;
nix9 nivis. En del substantiv slutligen vackla mellan denna
klass och konsonantklassen, så t. ex. aetasf civitas, optimates,
penates.
Om man på detta sätt på en gång kombinerar och håller
isär de två metoderna, uppnår man, både att eleverna bättre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
