Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Gottfrid Kallstenius: Tvivelaktigt språkgods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 5 o
GOTTFRID KALLSTENIUS
D. N. 1117 1937 s. 18 sp. 3. — »Nå, för övrigt är det varken
vidare flykt över Harry eller mig.» Maggi, D. N. sönd.-bil.
27/f) 1937 s. 10 sp. 6. — Jag håller på att de led, som följa
på vartdera momentet i de tvåledade konjunktionerna än — än,
både •— och, varken — eller m. fl., skola vara symmetriska.
Inte sällan är detta krav svårt att realisera, särskilt kanske
vid varken — eller, och det är inte omöjligt, att detta
förhållande har bidragit till att framkalla den vanliga pleonastiska
negationen vid detta sistnämnda uttryck.
»Sedan han frigivit sina samtliga . . . fångar ...» D. N.
sönd.-bil. 4/7 T937 s- 13 SP- 7- — »Bolaget. . . utnyttjade . : .
endast sina anläggningar till fjärdedelen.» P. Meurling, G. H. T.
15/7 x937 s- 3 SP- 2- »...vad som passar just det la7idet och
det. Eld, D. N. sönd.-bil. 4/7 1937 s. 4 sp. 5 (referat). — » . . i en
blivande skalds eller konstnärs hjärta av bondeklass ...» Laurin
a. a. s. 134. — ». . . och dessutom naturligtvis fångas ögat. . .»
Ib. s. 37. — »Alltså svensken är hövlig . . .» Ib. s. 95. — Det
sista ex. är måhända kalkerat på franskan (donc le suédois est
poli), de övriga äro väl tillfälliga besynnerligheter.
3. Satsbyggnad.
a) Genus.
»Ett par ord vore tillräckligt och betydligt finare...»
P. Hallström, Erotikon (1908) s. 27. — ». . . den där speciellt
pigga glimten i ögonen, som nu är så särskilt typiskt just för
Sandvikenfolket.» N. D. A. i8/7 1937 s. 14 sp. 5. — ». . .ett. . .
uttryck, . . . vars innebörd blivit sorgligt misstolkat. . .» Marrit
Hallström a. st. s. 148. — » ... att en god formgivning åt ett
konventionellt prisföremål inte i förväg skulle anses mer eller
mindre välkommet diX en alldeles originell idé.» H. W-n, N. D. A.
I7/ö 1937 s. 4 sp. 5. — »När man talar om nationalfel eller
nationella f örtjänster, menar man givetvis alltid jämf ört med andra
nationer. Holländaren är renlig jämförd med andra . . .»
Laurin a. a. s. 183. — ». . . två orsaker. Den ena är den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
