Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Harry Hermerén: Kristendomsundervisningens problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
HARRY HERMERÉN
måste betonas den negativa bakgrunden till detta, d. v. s.
rättsschemat. Och läraren måste med väl valda exempel illustrera,
vad den kristna kärleken innebär både religiöst och etiskt;
annars är det fara värt, att talet om Jesu oändliga kärlek kan bli
ett till leda upprepat slagord, som till den grad urvattnas, att
folk aldrig mera i sitt liv ens vilja reflektera över dess betydelse.
Steen säger i sistnämnda bok på sid. 9, att gudsaningen vittnar
om Gud, och på sid. 61 heter det: »Blott kroppen är förgänglig;
själen, som är av evigt ursprung, förgås icke i döden.»
Intetdera uttrycket tjänar klarhetens intresse. Samma anmärkning
kan tillvitas den Klefbeck-Wijkmarkska läroboken, t. ex. sid.
213: »Upplysningstidens människor hade bekymmer om
mångahanda. Deras intressen gingo mera på bredden än på djupet»,
sid. 212: »här (i Wallins psalmer) fanns en ton för alla».
Företagen undersökning visade, att ingen i en gott och väl
medel-måttligt begåvad klass förstod, vad som menades med dessa båda
uttryck. Och ungdomen önskar icke minst i religiösa frågor
klart besked. Klarhet och saklighet stimulerar dess på förhand
mycket starka intresse för dylika problem.
Till detta kommer, att samma tomma ord visa sig ha en stark
benägenhet att gå igen i modersmålsuppsatser. Man får fordra
av en lärobok, att den skall vara välskriven om icke förebildlig
i både disposition, språkbehandling och kommatering. Nyss
citerade lärobok syndar trots sina korta meningar svårt på
sistnämnda punkt, ex. sid. 215.
Vidare förefaller det mig, som om skolbarnens intellektuella
möjligheter ofta (jfr dock ovan sid. 41) underskattades, så snart
det gäller realskolans kristendomsundervisning. Man tycks ha
glömt den annars erkända regeln: icke för svårt, men icke heller
för lätt. Eftersom undervisningen i ämnet har till uppgift att
meddela kunskap om kristendomen såsom historisk företeelse och
därjämte meddela grunddragen av dess systematiska form, så
skall läraren vinnlägga sig om klarhet, ty klarhet är en
förutsättning för kunskap. Har nu ämnet fått sitt riktiga namn, kris-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
