Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8-9 - Anmälningar och recensioner - Adolf Söderlund: G. Danell—J. Lekman. Modersmålsundervisningen etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GRUNDLÄGGANDE SVENSKUNDERVISNINGEN 2jl
blir naturligtvis glad, när man finner en själsfrände inom
folkskolans lärarkår, som underkänner de så intensivt omhuldade
avskrivningsuppgifterna. Likaså gläder det en att höra någon
annan rekommendera speciella övningar utan sammanhängande
text, med »fristående satser eller fraser, som så konkret som
möjligt framhålla övningsordens betydelser och funktioner». För
övrigt måste jag instämma i kritiken av Carita
Hassler-Görans-sons »banbrytande arbete» inom rättskrivningsundervisningen.
Kapitlet uppsatsskrivning är det mest omfattande i hela boken.
Där behandlas problemet fri uppsats — bunden uppsats,
sambandet tänka — tala — skriva, olika arbetssätt vid övningen att
behandla språket skriftligt, bl. a. genom s. k. standardiserade
uppsatser, som tillverkas av alla elever i klassen gemensamt,
vidare uppsatser som äro resultatet av en praktisk
arbetsfördelning på flera grupper, och slutligen små »författareförsök». Även
de rent psykologiska förutsättningarna för skriftlig
framställningskonst behandlas ganska ingående och med god urskillning.
I samband härmed ger förf. många och intressanta exempel på
olika slag av barnuppsatser. Lekman rekommenderar en
förändring av gängse sätt att »ge uppsatsämnen», vilken jag
praktiserat i många år och som jag föreslagit Skolöverstyrelsen att
pröva — dock utan framgång. Förslaget innebär, att man skall
låta »uppsatsen, icke temat» bli huvudsaken. Eleven får sålunda
i uppdrag att berätta om eller redogöra för viktigare eller
intressanta eller på annat sätt betydelsefulla sidor i ett
händelseförlopp, en situation el. dyl. Eleven har sålunda att hålla sig till
ett visst ämnesområde, men han kan ganska fritt välja för
honom passande delar och sedan komponera en uppsats med en
till just hans innehåll passande rubrik.
Beträffande rättandet av uppsatserna förordar Lekman
ävenledes ett tillvägagångssätt, som alltmer vunnit erkännande och
praktisk efterföljd: läraren skall försöka begränsa rättelserna
till sådant, som på ett visst utvecklingsstadium kan tänkas ge
verkligt god effekt. Vidare bör på lågstadiet lärarens rättande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
