Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Virket - A. Träets sammansättning och beståndsdelar - Årsringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt ljusare till färgen. Efter de nya årsknopparnas utväxt
fortgår vedbildningen någon tid, men ej med samma liflighet;
cellerna blifva mindre och mera sammantryckta i radial rikt-
ning samt tätare hopfogade. Det på sensommaren bildade
vedlngret — höstveden — har oftast ett mörkare utseende och
en fastare byggnad än vårveden. Kärl (se härom) saknas
vanligen helt och hållet i höstveden, under det de synas som
tydliga porer i vårveden. Till följd af denna höstvedens be-
skaffenhet blir gränsen emellan tvenne vegetationsperioder
mycket skarp, så aft m an "lätt kan urskilja de årligen upp-
komna vedlagren eller årsringarna.
Hos barrträden samt hos. åtskilliga löfträd, såsom ek, ask
och alm, framträda årsringarna tydligast; mindre tydligt synas
de hos björk, asp, al, m. fl., och ibland är det rent af svårt
att urskilja dem.
Alldenstund ett nytt vedlager bildas hvarje år, bestämmes Trädets
trädets ålder af dessa lager. Hos många af de varma län- lllder-
dernas trädväxter, som ej veta af någon hvila i vegetationen,
försvinna årsringarna helt och hållet.
Årsringarnas bredd äro hos våra trädslag mycket olika; Årsrin-
hos en del uppgå de ända till 30 mm., hos andra däremot !
’anias
knappast till ’/a mm. Till och med i en och samma stam
kunna årsringarnas bredd betydligt vexla,
allt beroende på mer eller mindre gynnsamma
omständigheter för växtligheten under olika
somrar. På trädets åt söder vända sida,
blifva årsringarna ofta bredare än på den,
som vetter åt norr. Under vanliga förhål-
landen visar sig tillväxten hos våra äldre
barrträd så, att ringarna närm ast märgen pig. 2. Tillväxten
äro ganska smala, de i mellersta och största hoa barrträd,
delen af veden bredare och slutligen i de yttersta vedlagren
särdeles fina, ofta så fina, att de äro svåra att urskilja med
blotta ögat. Se fig. 2.
Smala årsringar beteckna ett godt virke i fråga om barr- Fast och
träden. Hos löfträd med grofva porer, såsom hos ek, ask, li>
st
alm är förhållandet motsatt, så att breda årsringar hos dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
