Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Virket - A. Träets sammansättning och beståndsdelar - Märgen och märgstrålarna - Växtsafterna eller safven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ögonens
beskaffen-
het bidra-
ger att
särskilja
de olika
virkes-
slagen.
Kiyf-
barheten.
föista året utgå från m ärgen m ellan ved- och bastknippena
och öfvergå i barken. De följande årens m ärgstrålar samman-
hänga ej m ed m ärgen, utan bildas i vedlagret och fortsätta
ut i barken. Genom m ärgstrålarna stå m ärgen och vedmassan
i förbindelse med barken, och genom dem likasom afdelas
veden i knippen. Sällan äro strålarna så raka och regel-
bundna som tig. 1 schem atiskt fram ställer dem . O ftast äro
de slingrande, krokiga och utgå ej sällan i sned riktning från
märgen. Liksom luftrören tjäna ögonen till ledning vid be-
stäm m ande af virkesslaget, ty deras an tal och form äro hos
olika trädslag m ycket olika. Så t. ex. igenkännes lä tt elc på
sina breda, glänsande ögon, hvilka förläna åt virket en vacker,
flam mig yta, då detta är klufvet i radialsnittet. I likhet med
ek har boh långa och breda m ärgstrålar. L ö n n utm ärker sig
för sina fina och talrika ögon.
Hos större delen af de lösare löfträden äro strålarna sär-
deles smala, så att de knappast k u n n a urskiljas m ed blotta
ögat. D etta är ock förhållandet m ed barrträden, hos hvilka
strålar förekom m a i stor mängd.
M ärgstrålarna utöfva ett m ärkbart inflytande på virkets
klyfbarhet. I allm änhet är det lätt att klyfva sådana trä-
slag, som äro försedda antingen m ed breda strålar — så-
som bok, ek — eller med sm å m en talrika och raka, såsom
fallet är med gran och fur. — V irkets större eller mindre
m otstånd m ot klyfning kan dock stundom bero af andra om-
ständigheter.
Växtsafterna eller safven.
N äst veden utgöra växtsafterna den viktigaste bestånds-
delen af virket. Största delen af safven består af vatten,
hvaruti finnas upplösta såväl oorganiska som organiska äm-
nen. V äxtsafterna förändras till sin sam m ansättning, allt efter-
som de fortskrida genom trädets olika delar. Safterna upp-
tagas genöm rötterna, föras genom ytvedens än n u lifskraftig»
celler u t i bladen, där de genom luftens och ljusets inverkan
beredas till de näringssafter, som erfordras för trädets tillväxt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
