Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 22. De tre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Småländingen så väl som de öfriga kände till Munter, funno de
för godt att tiga.
Då Munter kommit en bit fram i vägen fann han en
häst med åkdon. På detta låg en man och jämrade sig.
Nära bredvid låg en annan orörlig, och vid vägkanten stod
en halfstor gosse och grät bittert.
Så snart den på åkdonet liggande såg Munter började
han tigga om sitt lif. »Mig behöfver du ej tigga därom;
jag tänker ej göra dig illa. Krya till dig och låt mig veta,
hvad som fattas dig!»
Mannen svarade ingenting, hvarför Munter ropade till
sig gossen. »Kom hit, pojke, och säg hvad som tilldragit
sig här, och hvem är den mannen som ligger där!»
»Nej, Jesses, är ni ingen röfvare? Vill ni ej göra ände
på oss?»
»Nej, säger jag dig, jag och mina kamrater äro inga
röfvare; kom du oförskräckt hit och säg mig, hvilka ni äro.
Och hvem är den här?» sade han, i det han upplyfte den
orörlige mannen.
»Jess, det är husbonden, som den långe röfvaren slagit
ihjäl!»
»Ja, död är han och stendöd. Kom hit! Hur är det
med dig, ynkrygg, som ligger där och stönar?»
»Min arm! Mitt hufvud, oj, oj!» jämrade den på kärran
liggande.
»Tig!» dundrade Munter. »Hör, gossen min, hvem var
den döde?»
»Krämaren, vår husbonde!»
»Berätta nu hela den här historien! Var icke rädd, ty
vi äro, som sagdt, edra vänner och vilja hjälpa er.»
»Gud vare lof!» sade den som låg på åkdonet, gled
med detsamma ned därifrån och stod nu upprätt på vägen.
»Är det så, skall jag säga eder, att vi varit uppåt landet
för att handla. Nu äro vi på hemväg till Gefle, dit
husbonden hade brådtom, och så färdades vi under natten
vägen fram för att hinna hem i morgon, då vi helt
oförmodadt mötte flera män, som ville plundra vårt lass. Då
husbonden gjorde motstånd, blef han ihjälslagen af en lång
karl, under det en annan slog mig. Oj, oj!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
