Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frikännas, därför att hennes inkomster inte uteslutande
härrörde från kärlek — eller otukt som det heter på
rättsskipningens säregna språk. (Här använder jag, även
för att slippa en mängd olika definitioner, endast ordet
kärlek och underförstår däri samhällets alla erotiska
företeelser, inom eller utom äktenskapet, med alla nyanser
från ljusaste vitt till rödaste rött eller svartaste svart.
De äro ju alla symptomer av en och samma sak och i
stort sett allmänmänskliga — dessutom kanske mera
skenbart än verkligt olikartade. Hur ofta kallas inte en
kärleksytt.ring för låg och motbjudande som precis
likadan under bättre, mer förfinade villkor skulle kallas
poetiskt skön och upphöjd. När miljön är ful och arm,
blir kärleken så hårt bedömd, men när omgivningen d. y.
s. skenet är fördelaktigt blir världen så överseende. De
adliga kavaljererna fördes inte inför domstol för att av
byråkratiskt sedliga domare tilltalas i avskräckande
ordalag och kanske dömas till hårda straff. Men fattiga
kvinnor — aldrig de rika — blir för fullkomligt analoga
handlingar först och främst föraktade långt utöver all
rimlighets gräns, därtill förföljda och ibland rent
barbariskt bestraffade.) Många reflexioner gjordes med
anledning av domen i Köpenhamn. För det första, att
domstolen med sitt frikännande på sätt och vis understrukit
den sociala nödvändigheten för kvinnan att hava kärleken
som bidragande inkomstkälla. För det andra kom osökt
den invändningen: en svår affärskris för skrädderierna,
en massa sömmerskor kanske månader utan arbete, vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
