Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heter. Man talar aldrig i denna bemärkelse om att en
man »faller» även om han skulle dö i laster och
utsvävningar. Detta att »falla» tycks vara en speciellt kvinlig
egenskap, och vad innebär väl ordet annat än att en
kvinna vågat fritt disponera över sin egen kropp.
Det fins intet mera förödmjukande för kvinnan än
att man tar begreppet kvinnoheder i enbart sexuell
bemärkelse. Vilket förakt ligger det icke i att helt och
hållet förbise kvinnans karaktär, hjärta och själ, och
endast beteckna henne som könsvarelse.
Det är detta äganderättens och penningens vidriga
hedersbegrepp, som kommit så många tårar och så
mycket blod att flyta och tvingat till ödslig ensamhet för
livet så många ömhjärtade kvinnor, för vilka en älskad
mans kärlek skulle varit livets glädje. Det är icke nog
med att naturen lagt på kvinnan det tyngsta ansvaret
för kärleken och dess fysiskt smärtsamma följder.
Penningväldet har i oändligt högre grad bringat lidande över
hennes själsliv genom att framkalla en orättvis
heders-oppfattning.
Ännu gå massor av människor av båda könen och
se denna gränslösa orättvisa inför sina ögon utan att
uppröras. Tvärtom, de beskåda det med gillande, i konsten
som i livet. I böcker, på teatern, vid domstolar
upprepas alltjämt historien om Faust och Margareta, han
frikänd, oantastad, till och med smickrad; hon överhopad
av förtal, skam och i förtvivlan driven till förbrytelser,
slutande i fängelse eller dårhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
