- Project Runeberg -  Pennorna / 1947 /
29

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29

sina tåliga dragare och lurade till igen. Så kom han hem
den julkvällen.

Pelle var analfabet, men gick ibland till en gammal
gubbe, Sammel på Mossen, som kunde läsa och till och med
höll sig med tidning. En aftonstund läste Sammel sålunda
i bladet om någon sorts besynnerliga människor, som
kallade sig godtemplare och som voro så beskaffade att de
för livstiden avsvurit sig allt vad sprit hette.

Pelle satt en stund och grunnade på dessa märkliga
upplysningar, varefter han meddelade som sin
oförytterliga åsikt att sådant aldrig skulle kunna lyckas i längden.

— Va ska en då sätta kroppen te rätta mä, när en blir
sjuker? undrade han. För si brännvin ä go medusin dä å
verksam! :

Pelle själv ratade ju ingalunda den ”goa medusinen”.
Som av ovanstående torde ha framgått.

En aftonstund om sommaren ramlade Pelle hemåt,
efter några timmars fuktig samvaro hos vännen Sammel.
Färden slutade i en blomsterrabatt utanför
länsmansbostaden.

När torparen omsider vaknade, förnam han sin strupe
såsom en öken av torrhet och begynte högljutt skria efter
vatten. Länsmansfrun kom ut, fick se rabattens nya
växtlighet och gav i sin tur hals.

Pelle röt i hastigheten åt henne att hålla sig lugn, men
blev i detsamma en smula ångerköpt. Han trodde sig
nämligen igenkänna länsmansfrun, men var inte fullt säker
på sina egna ögons i den stunden något dunkla vittnesbörd.

För att under alla omständigheter vara garderad, ing
han därför åter till orda och yttrade följande:

— Om ja nu bara visste hur förhållandet var, så skulle
ja ödmjukast önska be frua om te å få lite vatten, men
om nu inte förhållandet ä sådant, utan frua ä någen
annan än ja tyckte att ho va — så kan du dra åt helskotta,
käring!

Sade och somnade åter. — Fridfullt och stilla...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 4 19:38:45 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennorna/1947/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free