Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Josef Högstedti:
Visa i byn.
Välsignade sol, som leker och ler
över sjöar och guldgula hagar!
Båd folk och kräk drar en lättnadens suck
efter gråtunga slaskvädersdagar.
”Dä ä rakt som dä hade blitt vår på nytt”,
säger gamla Johanna och kisar,
där hon står med sin brännande kaffetörst
och skryter med kyrkvärdens grisar.
Och hon smilar och haltar och släpar sitt ben,
det giktvärksförkrympta och korta
och grinar och visar sin sista tand,
som snart är förvittrad och borta.
Så får hon sitt kaffe. Och allt hon vet
och litet därtill hon säger;
hon hela socknens privata liv
försiktigt på tungspetsen väger. —
Men snart emot nya och okända mål
hon fram efter bygatan linkar;
och över hårknutens ettriga prick
schaletten sitt avsked vinkar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
