Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krigsplaner mot Danmark.
167
befälet öfver den sydsvenska armén öfvertogs af den nu
hemkomne Gustaf Horn och Lars Kagg, hvilka inföllo i
Skåne, och Fredrik Stenbock med en mindre
truppafdel-ning bröt in i Halland, skyndade Brahe åter till
Visingsborg, där han af kanslern (omkr. den 12 februari)
underrättades om att Henrik Fleming blifvit utsedd att leda
anfallet mot Jämtland. Drotsen reste därefter till
Stockholm och dröjde där, tills bud hunnit inlöpa om
sjödrabbningen vid Fehmern den 1 juli, hvilken såväl svenskar som
danskar betraktade som en seger. Underrättelsen om
dansk-norska truppers härjningar vid gränsen mot Halland
och Bohuslän förmådde Per Brahe att den 11 juli hasta
till Örebro, där under hans befäl samlades ett par hundra
knektar från Bergslagerna och Södermanland samt 300
uppländska ryttare. Efter det ytterligare förstärkningar
hopbragts från Västergötland, ryckte Brahe och Kagg mot
Göta älfs mynning, och där var grefven med om en mindre
träffning, hvilken resulterade i att fienden utrymde ett
par skansar. Den 6 augusti gjordes, dock utan afgörande
framgång, invid Bohus fästning ett försök »fienden att
uppklappa". Dagen därpå aflade grefven ett kort besök
ombord på den holländska flotta, som, tack vare Louis de
Geers ansträngningar, under befäl af amiral M. Thijsen
kommit Sverige till hjälp; han öfvertalade amiralen att
segla inåt Öresund. Bådet lyddes, och sedan de 20
holländska fartygen utanför Kalmar förenat sig med 22 svenska
örlogsskepp under Karl Gustaf Wrangels befäl, vunno
de mellan Fehmern och Laaland en fullständig seger öfver
flen danska flottan.
Innan detta slag stod, hade Per Brahe återvändt till
Stockholm, efter att hafva träffat sina anordningar för
stridens fortsättande vid västra landgränsen. Vi hafva
därom bl. a. antecknat, att i oktober utspreds bland
befolkningen i Bohuslän en liten flygskrift, hvilken till
författare påstods hafva haft P. Brahe. I denna skrift
uppmanades norrmännen, som sà länge burit det främmande
herradömets ok öfver nacken, att åter sätta sig i
besittning af sin urgamla frihet samt med Sveriges drottning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
