Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
nerade Heikkilä-ängen, och en nv rak gata (längre fram
kallad Brahegatan) utstakades parallellt med an fran bron
till tullporten. Härom berättar Daniel Juslenius i sin bok
Aboa ve tus et nova (1700): rFran bron till slottet ledde en
spatsergiing, som under våren oc h sommaren är rätt
angenäm, dels därför att den gàr emellan an <i ena sidan
och bergen a den andra, dels och i synnerhet för de här
belägna sköna trädgårdarna och för skuggan af de träd,
hvilka äro planterade vid vägen till slottet och äro en
anläggning af hans excellens grefve Per Brahe".
För upprätthallandet af ordning i staden gaf grefven
order at magistraten att utfärda en stadga för stadsvakten
(= polis- och brandkar), och för motarbetandet af lyx och
öfverflöd i hemmen fixerades detaljerade bestämningar.
Trolofningskalas förbjödos, likasa trakteringen med konfekt
vid borgarebröllop. Om en borgmästare gifte bort sin
dotter, kunde han inbjuda 50 par gäster och traktera dem
med 9 maträtter och hvad slags drycker han ville och
förmådde, dock mattligen; en mindre bemedlad borgare
kunde låta framsätta 7 rätter, franskt vin och finskt öl
för 30 par gäster, medan stadens öfriga inbyggare af
lägre kategorier fingo nöja sig med 20 par gäster, 5
rätter och endast finskt öl.
I sammanhang med dessa exempel pa grefvens
vårdnad om Abobornas stad och stat kan framhallas, att ban
ville bekämpa den råhet och förvildning, som härskade i
finnarnas tankevärld. Han påminde om detta
sakförhäl-lamle den 4 april 1649 och föreslog inför consistorium
academicum, att det tre gånger ärligen borde i alla kyrkor
predikas mot den „superstition, som här i landet gar
mycket i svang".
Sammanfatta vi de intryck Per Brahe emottog under
sitt andra och tred je uppehåll i Finland, synas dessa hafva
varit af mindre tillfredsställande art. Äfven med den
bästa vilja kunde han ej omskapa förhållandena i
stor-furstendömet. Det sociala läge, som förläningsväsendet
framkallat, folkets djupa okunnighet och bristen pa dögliga
ämbetsmän gjorde, att grefven började längta bort. Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
