- Project Runeberg -  Per Brahe. Illustrerad Lefnadsteckning /
249

(1904) [MARC] [MARC] Author: Petrus Nordmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tvister om konungens testamente. 249

vägagående ej förr varit brukligt. Äfven hertigen borde
uteslutas, eftersom han icke var en infödd svensk man,
ej heller introducerad på riddarhuset. Att upptaga honom
i styrelsen vore både olagligt och vådligt.

Utskottet trädde därefter åter inför riksrådet, och
landtmarskalken anmälde, att de voro komne för att höra
rådets åsikt om testamentet. Drotsen svarade undvikande,
att, eftersom ständerna hade afgörandet i sin hand, borde
ock första ordet från detta håll yttras. Då landtmarskalken
sålunda fann, att adelns diplomatiska beräkning kommit
till korta, redogjorde han i korthet för hvad som förelupit,
hvarefter Rålamb på uppmaning åter upprepade de skäl
han nyss anfört mot testamentets ogiltighet.
Andragan-det upptogs synbarligen väl, „och de gode herrar i rådet
höllo allt sådant hafva en god och varaktig grund att
stöda regementet på". Drotsen och grefve Leijonhufvud
utropade, att alla ville „i lif och död blifva vid samma
mening". Nu gällde det att förmå de öfriga stånden att
uttala sig i samma riktning.

Alla dessa händelser hade försiggått den 13 februari.

De följande dagarna höllos äter talrika konferenser.
Ofrälse stånden med prästerna i spetsen ansågo, att
aktningen för den döde konungens minne bjöd dem att icke
ändra, hvad han stipulerat såsom sin yttersta vilja, ej
heller funno de, att detalj bestämningarna voro olagliga
eller ens vådliga till sina konsekvenser. Ridderskapet
och adeln, som stod under stark påtryckning af riksrådet,
anordnade då flere möten, till hvilka inbjödos
representanter för de ofrälse stånden, och försökte med framhäfvande
af motskäl bevisa sina åsikters riktighet1). Omsider stan-

’) Ett yttrande af en bonde, som hade en afvikande mening,
finnes intaget i adelns protokoll för den 16 februari, och är det
sannolikt, att det just därför intogs. Det heter: Kristoffer Ivarsson från
Finland sade: <Vi måste akta oss; får fursten (Adolf Johan)
krigsmakten i händer, hvem vet då, huru det går med oss». Det är
mycket möjligt, att Ivarsson fått höra, att Finlands f. d. generalguvernör
bedt »bönderna akta sina hufvuden. Hela rådet ville taga afsked,
om hertigen finge del i regeringen».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:02:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/perbrahe/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free