Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•405
dan inom marinförvaltningen vållade dock, att
örlogsfartygen först den 9 oktober kunde hissa segel.
Höststormar och sjukdom ombord tvungo dem emellertid att snart
atervända, till sorg och grämelse för alla, konungen och
Per Brahe icke minst. Den allmänna meningen utpekade
nämligen drotsens svåger, riksamiralen Gustaf Otto
Stenbock, såsom den skyldige och klandrade skarpt äfven
vice-amiralerna Nils Brahe ’) och Klas Uggla. Vid
undersökningen och domen trädde tydligt i dagen lågadelns och
de ofrälses växande hat mot grefvarne. Stenbock
dömdes till tjänstens förlust och att böta mer än 200,000 daler.
Den stränga domen blef dock af konungen ändrad
därhän, att riksamiralen fick behålla sitt ämbete och slapp
att erlägga hälften af bötessumman.
Följderna af att den svenska flottan ej kunde bringa
undsättning åt Sveriges tyska provinser, blefvo
ödesdigra. Danskarne intogo Wismar och brandenburgarne
Wolgast.
Karl XI hade emellertid begifvit sig till västra
gränsen för att förbereda ett infall i Norge, men samtidigt
tog han kraftigt itu med de hinder, som reste sig i hans
väg fram mot ordning och punktlighet i försvars- och
förvaltningsväsendet. Ju klarare han insåg ställningens
allvar, dess mera växte hans arbetsifver och — misstro till
de gamla rådgifvarena. Rikskanslern hade fallit i onåd,
marsken och amiralen hade misslyckats till lands och sjöss.
Omgifven af sina „ sängkammarråd" och „ skrif
varegunstlingar", blef konungen för hvarje dag alltmera inbunden
’) Italienaren Magalotti karaktäriserar grefve Nils Brahe på
följande sätt: «Han är öfverste för lifgardet, utan att någonsin hafva
varit militär, amiral, utan att hafva varit till sjöss, diplomat, utan att
hafva varit använd i kansliet . . . Efter all sannolikhet gör man
honom vid första ledighet till riksamiral. (Detta skedde ej; tvärtom
fick han 1677 afsked från sitt vice amiralskap). Han anses för högst
välvillig mot det franska partiet, och man säger, att Courtin förstått
att begagna sig däraf. Mot sin hustru säges han vara svartsjuk och
nogräknad om utgifterna; liksom hela huset Brahe är han stark
hus-liållare».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
