Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen. Uppfostran - Andra boken. I lära hos Västerlandet - 1. I fält. I krigets skola. Skapandet af en flotta. Azovs intagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PETER DEN STO BE
07
och dem, och ett stenpalats byggdes i stället för
gunstlingens gamla trähus. Där funnos en balsal för tre hundra
personer, en matsal med karduanstapeter, ett sofrum klädt
med gul damast umed en tre alnar hög säng och röda
sidenomhängen" samt till och med ett tafvelgalleri.
All denna lyx tillkom icke ensamt för Leforts skull,
icke ens för Peters, som brydde sig föga därom, utan den
unga tsaren invigde härmed ett system, som han förblef
trogen hela sitt lif. Medan han själf längre fram i
Petersburg bebodde en koja, ville han, att Mensjikov skulle hafva
ett präktigt palats, och fordrade, att alla hofvets
festligheter skulle hållas hemma hos denne. Leforts palats blef
likaledes så att säga ett annex till den tarfliga bostad, som
Peter för egen del bibehöll i Preobrasjenskoje, samtidigt
med att det var ett slags offentlig förlustelselokal. De
yttersta trädgårdarna i Sloboda gränsade till den by, där
Peter och hans lycka vuxit upp. I Sloboda ställde Lefort
till danstillställningar. I Preobrasjenskoje afbrändes
fyrverkerier, den unga tsarens nya passion. Senare sökte
han försvara sin öfverdrifna smak för detta nöje, hvilken
Gordon, som hade några insikter i fyrverkarkonsten,
ingifvit honom. Han påstod, att de gällde att göra ryssarna
förtrogna med krutrök och smällar. Efter Poltavaslaget
borde denna omsorg hafva varit öfverflödig, men Peter
fortsatte dock med samma ifver att skicka upp raketer och
uppfinna konstmässiga fyrverkeripjeser. Sanningen är den,
att han hade och alltjämt skulle hafva ett oerhördt nöje
däraf. Det blef hans favoritsport, ty han tyckte ej om
jakt. Redan 1690 förföll alldeles hans företrädares
jaktslott vid Sokolniki. Han tyckte om det som bullrade,
liksom hans dotterson, den stora Katarinas olyckliga make.
I allt gick han till ytterligheter. Detta nöje, som upptog
en stor del af hans tid, utsatte honom och hans
omgifning ej sällan för fara, ty han iakttog alls ingen försiktighet.
Den 26 februari 1690 omtalar Gordon i sin dagbok, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
